relegation för alltid, en på 5 och några på 2 år, hvilken skiljaktighet just. omb. anser vara utan synnerlig vigt, så vida fråga mindre blifver om sjelfva den ådömda bestraffningen, hvilken måhända varit välförtjent. Just. ombudsmannen tillägger: Hvad som påkallat min handläggning af ämnet är beslutets grundlöshet och den förnärmelse af tryckfriheten detsamma innefattar; och härom träffa mina anmärkningar samtlige Cons:ii Academici bemälte ledamöter. Kamrer Boman och kanslisten Tham i tullverket hafva till Aftonbladet insändt en replik mot hvad i denna tidning blifvit sagdt i afseende å den stora middagen för generaltulldirektören, frih. Gyllenhaal. De båda insändarne bedyra, att denna middag var icke förenad med någon fruktan för den allsvåldige chefens onåd, utan var anställd blott såsom ett bevis på allas vår vördnad och tillgifvenhet för den älskade chefen (). I afseende å samme älskade generaltulldirektör innehåller ett Stockholmskt veckoblad följande skämtsamma uppsats: Bland de passagerare som befunno sig å ångsartyget Kronprinsessan Louise, då detsamma förliden Tisdag, med II. K. H. Prins Oscar ombord, afgick till Wisby, var äfven hr general-tulldirektören friherre Gyllenhaal, hvilken redan i dag (Söndagen den 22 Maj) med samma ångfartyg återförväntas till hufvudstaden. Då det blef bekant att H. K. II. skulle afresa med nämnde ångfartyg, så ingingo flera personer vad om att hr friherre Gyllenhaal skulle, under föregifvande att företaga en s. k. inspektionsresa till Wisby, medfölja, och de som ingingo dessa vad hade således rätt. Så snart någon af den Kongl. Familjens medlemmar afreser på en ångbåt från Stockholm och fartyget emottager andra passagerare, ser man genast hr friherren, han må hafva något att uträtta å den ort dit fartyget destineras eller icke, rusta sig åstad och medfölja, allt naturligtvis på tullkassans bekostnad, den der får tillsläppa fyrkarne. Detta anse många endast vara ett litet underdånigt sjesk af hr friherren, men de som tro sådant misstaga sig, ty hr friherrens afsigter äro allt djupare. Under dessa resor, då de Kongl. personerne sällan hafva någon annan att samtala med än hr friherren, är det han bereder och befordrar sina planer, och sällan underlåter hr friherren efter en sådan resa, med sin vanliga taktlöshet, att omtala de utsigter han har för att lyckas i att framknusla den ena till den platsen, en annan till en annan. Hr friherren nöjer sig icke med att hafva inflytande; för att riktigt vara beläten, måste andra äfven känna det; och genom denna lösmunthet inträffar ibland sådane der små förtretligheter som då nyligen, vid omförmälandet af prostens Lindgrens utnämnande till Hedemora pastorat, Hernösands-Posten offentliggjorde de yttranden hr friherren vid sitt vistande i staden af samma namn fällt, då fråga om denna utnämning uppstått. Reg. har beviljat ett anslag af 2,000 rdr bko för undersökning, afvägning och uppmätning af den kronans mark vid Mälarens stränder, som lider af denna sjös öfversvämningar, hvarvid en redogörelse tillika bör utföras angående de landvinningar, som vid Mälarens holmar eller stränder kunna hafva tillkommit under sednaste 100 år. För att något motverka de visserligen legala, men från moralisk synpunkt ytterst fördömliga spanmålsauktioner, som på vissa orter alltid vid denna tid företagas, då de fattige, som nödvändigt behöfva spanmål till utsäde och brödföda, men icke hafva penningar, måste underkasta sig att för att vinna anstånd med betalningen betala öfverdrifna priser — ett ocker, som på vissa orter blifvit af större egendomsägare bedrifvet till en skändlig grad — har Kon. Befallningshafvande i Kristianstads län anmodat pastorerna inom länet att på socknestämmor inhemta sockneboernas tankar, huruvida de vilja inrätta bagerier eller mjölförsäljningsställen, der allmogen kan i mindre partier mot kontant betalning få köpa sina brödförnödenheter, samt bestämma huru mycket säd af hvarje slag kan för socknen behöfvas, hvarefter Kon. Befallningshafvande vill söka bereda tillfälle att få spanmål till rimliga priser. — Erkännande den goda afsigten i denna Kon. Befallningshafvandes åtgärd, befara vi dock, att ändamålet dermed rätt litet vinnes. Det är just den kontanta penningen, som saknas, och som derför tvingar den fattige att underkasta sig ockreriet. Bättre vore att man ginge i kraftig författning om att dels återupprätta, dels på H D M