Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1853, sida 2

dell I 1oMals 2OUv MISTiv Ä6666 kräftadt, och hvaraf under snart ett fjerdedels århundrade flere till samhällets förkofran ledande påföljder utvecklat sig. Omvexlingar i myntvärdet kunna uppstå såväl genom öfverdrifven utgifning af riksbankens sedlar, utan motsvarande redbar fond, som medelst hastiga indragningar af sådana i omlopp varande sedlar. Förslutne tider förete många exempel på den förstnämnda af dessa ytterligheter, men de sakna ej beller erfarenhet om den sednare. Begge äro skadliga, eburu på olika sätt, och böra sorgfälligt undvikas. Öfverdrifna utgifningar af riksbankens sedlar, under skydd af hemligheter i dess förvaltning, hafva förnämligast egt rum för statens behof, i stället att fylla dem genom ökad beskattning eller upptagna lån. Svenska statsverkets tillstånd är för det närvarande högst förmånligt. Långt ifrån att besväras af skuld eller brist för de årliga utgifternas bestridande, eger det ett samladt förlag, hvarigenom de kostsamma åtgärder kunna undvikas, som i andra länder måst vidtagas för fullgörandet af skattkammarens betalningar under väntan på det löpande årets inkomster. Det vore således endast i utomordentliga fall, som statens behof kunde påkalla riksbankens anlitande, och säkerhet deremot finnes i första rummet i en upplyst regerings omvårdnad ). Dertill skulle utan tvifvel ytterligare bidraga, att ett på riktiga grunder ordnadt sondsystem blefve infördt, så att det, under lugna tider befästadt, kunde i behofvets stund med större lätthet i vidsträcktare mån begagnas. Införandet af ouppsågbara räntebärande statsobligationer, utgifna för statens utomordentliga behof eller till befråmjande af allmänt nyttiga företag, hvaraf efterkommande hemta största vinsten, skulle derjemte för samhället bereda fördelar, äfven i andra hänseenden, och i sjelfva verket bilda en sparbanksinrättning för hela nationen Om t. ex. en del af de till extra statsregleringen hörande utgifter, och deribland i första rummet anslag för befrämjande af lättade kommunikationer, bestriddes med riksgäldskontorets ouppsägbara obligationer å 100, 250 och 500 riksdaler silfver specie med 4 procent ränta, och anslag beviljades såval för räntan, som till I procent amortissement medelst uppköp af obligationer, så skulle dessa papper snart vinna allmänt förtroende och lemna tillfällen för användande af mindre summor, som nu ligga ofruktbara eller gå förlorade genom osäker utlåning. Här befinna vi oss således åter midt uti de gamla välbekante stats-finans-projekten, att organisera statslån, då de icke behöfvas, för att kunna disponera sådana, då de verkligen behöfvas: ett system, som har en synnerlig likhet med det nuvarande statsmannasystemet, att i djupaste fred hålla stora stående armåer, för att vara väl rustad till krig. Förträsslig är den illusionen, att — de ouppsägbara statsobligationerna för hvilka räntan måste af folket betalas, i sjelfva verket bilda en sparbanksinrättning för nationen. Om man sade till ett folk: J hafven väl vackra fält och J vattnen dem nu från de bäekar och floder, som genomkorssa dem. Men se der höjden, der slottet står! Der är ondt om vatten. Låtom oss bilda en ofantlig uppfordringsanstalt, och arbeta der uppe för att först bringa allt vattnet dit; sedan låta vi det rinna ner tillbaka till fälten, ty derigenom få vi vatten öfverallt. Oss undrar, om ej folket svarade: nej! då vilje vi heldre så laga, att blott hvad som kan behöfvas der uppe ditföres och att vi få behålla det öfriga för att direkte befrukta våra tegar! Vi förneka visst ej, att lån för reproduktiva företag, kunna vara nyttiga, såväl för det allmänna, som den enskilde. Men skilnaden emellan de lån, som tagas i och för välberäknade sådane företag och de som tagas blott för att låna eller för att sedan kunna låna, samt hvilkas räntor således blifva en stående ökning i nationens skattebördor, är omätlig — och en sparbank, som gifver mindre ränta, än de årsbidrag folket måste lemna, för att betala dess administrationskostnad, är verkligen en underlig spar-inrättning. Vi torde också ej behöfva nu säga mera, i detta redan länge sedan uttömda ämne. De folk, som varit nog olycklige att börja detta sparbanksystem, hafva nog erfarit de uppoffringar det ådrager, de sam. hallssiendtliga intressen det skapar, den immoralitet det infört i statsförvaltningen, m. m Erfarenheten har deremot visat, att de stater som tillfälligt behöft lån för sin sjelfständighe! och srihetssorsvar, eller liksom vi, för våra e konomiska förhållandens bättre ordnande, då det gällt, icke varit i saknad hvarken af yttre elle inre bistånd, i förtroende dertill att det lätta re blilver återgäldadt af en hushållsam och skuldsri nation än af den ohjelpligt skuldsatta I det andra afseendet säges: Lagen för R. St:s bank, såsom allmän civillag icke föränderlig i annan ordning, än i regeringssormens 8. s stadgadt är, innehåller väl, dels att alla stadgar ocl reglementen angående bankens rörelse och förvaltning skola upprättas i noggrann öfverensstämmelse med d i lagen fastställde grunder, dels ock att bankens ka pitalöfverskott eller grundsond skall utgöra en summ: af 10 millioner riksdaler banko, hvadan möjligen in I träffande kapitalförminskning under året ersättes a vinsten; men som besluten om bankens rörelse ocl