Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1853, sida 1

Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 117.) Grefvinnan Svaneskiold var sin man föga olik i sinnelag och lefnadsvanor. Nära tretti år yngre än han, hade hon villigt fogat sig efter en familjeanordning, då hon räckte honom sin hand, och nu, ehuru föga mer än 40 år, syntes hon likväl närmare 60. I allmänhet anser man det vara bekymmer och sorger, som göra att menniskan åldras; med grefvinnan Svaneskiold hade varit ett nästan motsatt förhållande — hennes lif hade förgått utan alla skakningar, utan lidelser, utan känslosvall — kanske var det just detta som fört henne så tidigt fram emot ålderns mål, ty slappheten i sinnet och frånvaron af nödvändigheten att ingripa i lifvets bestyr och afvärja dess stormar måste göra att krafterna domna och att den inre overksamheten zasspeslar sig i ett yttre aftynande. Såg man på dessa begge makars dotter Fredrike, så var det icke svårt att finna, att hon var ett aftryck af föräldrarnes personlighet. Det finnes unga personer, som icke hafva någon ungdom — hvilkas kinder aldrig blomstra, hvilkas öga aldrig hfvas af någon eld, hvilkas själ aldrig synes mäktig af något lifligare intryck. Så var fallet med Fredrike. Naturligtvis var hon vel opdragen, såsom det egnade en flicka, tillhörande en af Danmarks rikaste familjer, men frugten af denna uppfostran visade sig knappast i en enda talang. Betydliga summor hade blifvit utgifna för att