Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1853, sida 2

IN01. Den politiska uppmärksamheten tages i anspräk af elektorsvalen till storthinget, hvilka i detta laget redan äro slutade, samt af förberedelserna till sjelsva representantvalen. Emellan Christianiaposten och Morgonbladet har uppstått en egen polemik med anledning af elektorsvalen i Akers socken, der blott finnes en röstberättigad för hvarje 60:de inbyggare, ett förhållande, hvaraf det förstnämnda bladet drager den slutsatsen, att vallagen tarfvar en tidsenlig reform, då deremot det sistnämnda bladet, märkvärdigt nog, uppträder som den bestående vallagens riddare och tillägger sin kollega ett demagogiskt svärmeri för allmänna valrättenr. — Den 17 Maj, årsdagen af norska konstitutionens proklamerande, högtidlighölls i Christiania på så sätt, att på estermiddagen begaf sig en procession af studenter, handlande och handtverkare med sina fanor till Krogska minnesvården, der studentföreningens förman, kandidat Ferd. Roll, utbragte ett lefve för det unga, fria, konstitutionella Norge. På aftonen hölls i studentföreningen ett gille, till hvilket tillträdet var öppet för medborgare af alla klasser. Den första skålen gällde Norges fria författning, hvilken proponerades af öfverlärare Daa, hvars föredrag ofta afbröts af de församlades bifallsrop. Af öfriga vid tillfället utbragta skålar må nämnas: för Sverge, för Danmark och för de 45 vid riksdagen, för reformer i valoch lagstistningsväsendet, för Helsingfors universitet, för de 3 öfriga universiteterna. I denna fest, så väl som i det längre ned omnämnda sångarmötet i Horten har man förnyade bevis på den enighet och sämja, som vid alla tillfällen synas vara rådande emellan studenterne och de öfrige samhällsklasserna. Förnamsta anledningen till denna högst glädjande företeelse torde vara att söka deri, att universitetet är förlagdt i en hufvudstad, der sådana gräl och misshälligheter, som så väl frodas i småstäder, icke gerna kunna uppstå. — Utom i Christiania synes konstitutionsfesten icke hafva firats med några särdeles högtidligheter. Huru det varit i norra delen af riket är ännu icke bekant, men Söndenfjelds har mycken likgiltighet lagts i dagen för detta minne i Norges historia. I Drammen, der för några år sedan denna dag högtidlig hölls med de mest storartade folkfester, hafva icke en gång handtverkarne, de ende som något intresserade sig för saken, lyckats att dagen till ära få arrangerad — en middag. Denna liknöjdhet för firandet af den 17 Maj äro vi likväl benägna antaga icke härröra från någon slappad frihetskänsla, utan snarare tvärtom från begäret efterien ökad frihet, emedan den öfvertygelsen allt mera hunnit stadga sig i Norge, att författningen, sådan den nu är beskaffad, icke motsvarar tidens fordringar, utan tarfvar betydliga förbättringar. i synnerhet hvad vallagen beträffar. Så t. ex. se vijusjelfva den moderata Christianiapost. uttala sig i denna riktning. — Af byråchefen O. F. Ebbell i Christiania har insamlats 1339 spdr 94 sk. för handlanden Ruths och länsman Buchts esterlomnade och öfrige personer, som blifvit lidande genom katastrofen i Kautokeino. — Pingstdagarne har i Horten ägt rum en storartad sångarfest, i hvilken deltogo Christianias 3:ne sångföreningar, studenternes, handelsklassens och handtverkarnes, tillsammans cirka 180 sångare, samt sångföreningarne i Holmestrand, Fredrikshall och Horten. Inalles utgjorde sångarnas antal 400. Festens glanspunkt var ett offentligt möte i det s. k. Tivoli. På en öppen plats i parken var upprest en stor, vackert dekorerad tribun för sångarne och talarne. Sänger och tal föredrogos omvexlande sör ett auditorium af slera tusen personer, som tillströmmat från alla de kringliggande trakterne. Bland de vid tillfället hållna talen var äfven ett för de tvenne brödrarikena, af skomakaren Hansen. — Från Drammen hafva d. 17 afgått 279 utvandrare till Quebec i norra Amerika. Åtskillige af dem ha fått sig tillsända