Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1853, sida 2

— —— Utrikes Nyheter. TYSKLAND. bet tal hvarmed preussiska premierministern Monteuffel afslutade riksmötet i Preussen innehåller blott ett uppräknande af de lagar, som varit framlagda för kamrarne, och ett påpekande af deras betydelse för Preus sens inre utveckling. På grund af den korta tid, som återstod, hade dlera vigtiga lagutkast behandlats med stor brådska, andra alls icke kommit till slutlig behandling och ett och annat strsndat i deras sista studium. Det senare är t. ex. händelsen med kommunallagen för städerna i Westphalen, rörande hvilken stridigheter uppstått emellan 1:sta och 2:dra kammaren, hvilka ännu äro oafgjorda och har lagen således icke kommit till stånd. Det förra förhållandet gäller t. ex. om lagen rörande införandet af en förhöjd skatt å bränvinsbränningen. Med hänseende till denna lag har inrikesministern i första kammaren förklarat, att regeringen komme att göra ett författningsenligt bruk af 2:dra kammarens faktiska beslut angående det ifrågavarande lagförslaget, och synes härvid hafva anspelat på en tillämnad oktrojering. Nat. Zeit. försäkrar likväl, att ministern ej tänkt på något sådant, och att det är ett missförstånd att på så sätt uppfatta hans ord. Ett exempel på en brådstörtad behandling erbjuder finanslagen i I:sta kammaren. 1 slutmötet afgaf budgetsutskottet sitt betänkande och efter ett kort diskussion blef finanslagen antagen. I Wurtenbery har 1:sta kammaren antagit regeringens förslag om återinförandet af dödsstraffet för politiska förbrytelser, och 2:dra kammaaen tvenne gånger förkastat det, senast med 46 röster emot 34. För uppsåtliga anfall på konungens eller riksföreståndarnes personer har dock 2:dra kammaren sasstallt dödsstraff. I Kurhessen skall 2:dra kammaren i ett af sina hemliga möten hafva aftrugats dess bifall till upptagandet af ett nytt lån på 1,200,000 thaler. — Alla sångföreningar inom kurfurstendömet hafva, såsom revolutionära, blifvit sörbjudna och de bestående upplösta. I Oldenburg har stiftats en lag, som bemyndigar husbönder att för sitt tjenstefolk innehålla ):del af lönen och insätta den i sparbanken. SCHWEIZ. En del utaf de från Lugano och andra distrikter i Lombardiet utdrifna Schweizare få nu vända tillbaka under det uttryckliga vilkor, att de upphöra att vara tessinska medborgare, samt blifva österrikiska undersåter, hvilket de hittills undvikit för att slippa utskrifvas till krigstjenst. FRANKRIKE. Marskalk S:t Arnaud, en af Bonapartes förnämsta medhjelpare i Decemberdådet, samme man som vägrade betala sina förluster på fondspel och för öfrigt icke haft det bästa rykte om sig, berättas efter sitt tillfrisknande ett tu tre hafva slagit sig på läseri och förskaffat sig en mängd gudliga böcker. TURKIET. Enligt en korrespondens i Triest. Zeit. från Konstantinopel af den 2 dennes är förloppet af underhandlingarne uti frågan om de heliga orterna i korthet följande: Efter Delacours ankomst upptogs denna fråga med fullt allvar och konferenser ägde rum såväl emellan franska sändebudet och turkiska ministrarne, som emellan dessa och furst Mentschikoff. Denne sistnämnde skall dervid sökt att vinna fördelar för grekiska kyrkan, men Delacour, tillspord om sin mening, hafva svarat, att Porten kunde göra huru den ville, men bara icke glömma, att den för kejsar Napoleon singe ansvara för hvarje kränkning af katholikernes rättigheter. Derefter skall storvitiren hafva förklarat, att det i grunden vore Porten detsamma, hvilkendera makten, Frankrike eller Ryssland, som erhölle de största fördelarne, hvarföre det vore det bästa, om de —