Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 maj 1853, sida 1

slat längre. Men ännu en sak, som bekymrar mig . det gar ett så underligt prat ibland folket om Gunilla ... — Prat! ... Bland folket! ... om Gunilla? ... hvilken Gunilla 2 — sade grefven med en ton, som häntydde på, att folket väl icke skulle understå sig att prata om hans dotter Gunilla. — Gunilla . . . vårt barn ... tidens anda är sådan nu, att man ej har försyn för dylikt. — Charmant! ... man pratar om fröken Gunilla Gyllenkrona! ... nå, hvad pratar man då? ... det är förmodligen hennes tillämnade giftermål med Philip Palmsvärd ? — Det vore ändå en bagatell . . . nej något värre — Hvad! det kan väl aldrig talas om en måsalliance! ... Jag tycker Kuno kan ge dem ämnen nog för sådant prat ... hvad Gunilla beträffar, ha de ju dessutom inte ringaste anledning. — Det är också inte en sådan, som är föremål för pratet ... men tänk dig ännu något värre. Grefven tänkte än hit än dit. Han kunde icke I hitta på det rätta. Du kanske skall första mig, om jag berättar hvad Som mig blifvit berättadt, att madam Boqvist skulle I hafva sagt ... IINad har kärringen sagt, då? — Jo, vid ett tillfälle skall hon hafva yttrat: Gud vet hur det står till med fröken Gunilla. I — Gud vet hur det står till med fröken Gunilla! hvad skall det betyda? jag vet inte att hon varit sjuk. s s I — Hade hon det, så hade det väl gått an . . . men sförstår du inte . . . dock, jag undrar inte på det, för det är alltför infamt. — Det är således något som rör hennes rygte?