Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:o 109.) — Emellertid är det bäst vi låtsar som vi glömt hela historien, och blott ha ett vaksamt öga på, att Kuno inte alltför ofta gör sina visiter på Björkudden, eller att de träffas på annat sätt. Det svalnar nog tänker jag, men att rent af vilja förbjuda Kuno att vidare se Clara, skulle blott vara att gjuta olja i elden. — Du har mycket rätt, min vän! det går också inte an att låta Kuno se, att vi göra alltför mycket affår af saken, ty då skulle han kunna tro att vi ansåge hans Daphne för en verkligen farlig rival. Bäst således, som du säger, att låtsa om ingenting, och låta saken ha sin gång. Men, sade grefven med en ton, som om han ansåg denna sak redan utagerad, och ville ge uppslag åt ett nytt ämne, hvad Kuno beträffar äro vi redan på det rena, eller komma åtminstone, men vi böra väl äfven tänka på vårt andra barn. Det ar alldeles icke för bittida att se sig om efter en man åt Gunilla ... eller hvad säger du?