Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 maj 1853, sida 1

hjertligt välkommen, om han inte hade någonting roligare. Det säger sig sjelft, att Kuno ej lät be sig två gånger. Annu länge, sedan komministerns ekstock lagt i land vid andra stranden, låg Kuno i sitt fönster. Från sjerran hördes ännu ljuden af instrumenter och sång, från skogen hördes likSom en suck af fågelsång — smägtande, domnande -— allt var stilla, saligt — himlen hade stigit ned på jorden. ÄI morgon, sade Kuno för sig sjell, i morgon vill jag begära henne.