Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 maj 1853, sida 1

— — Komministerns Dotter. Svenskt original. ——— (Forts, fr. N:o 100.) — Mitt barn! sade slutligen komministern: jag vet redan ditt svar, och det just igenom din tystnad: Ni talade om kärlek. Clara var blodröd i ansigtet. Hon motsade icke sin sar. — Det förundrar mig icke, och deruti är icke något felagtigt, än mindre brottsligt det är ett ämne som man vid er ålder så gerna sysselsätter sig med ... men, för att gå vidare ... är i och för sig sjelf någonting som man icke länge kan tala om, utan att ha något bestämdt föremål — det är någonting som kallas hjertats angelägenheter . . . det är den inre, hemliga vexelverkan mellan tvenne personer, en man och en qvinna . . . du var qvinnan — hvem var mannen? Clara förblef ännu alltjemnt tyst. — Jag vill äfven åt dig besvara den frågan. Det var unga grefve Kuno Gyllenkrona. Vid detta namn sjönk Clara med ett anskri mot golfvet, och omfattade fadrens knän.