Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. fr. N:e 98.) Jemnförde sig magistern med Kuno, så kunde han, oaktadt han visserligen icke hyste några ofördelagtiga tankar om sin person, dock ej undgå att finna, att i fråga om rivalitet, denne alltid måste ega ett visst öfvertag. Till att börja med måste det alltid smickra en ung flicka att vara fjesad af en rik och vacker grefve, och att ha förnämt folk till motstånda re, låg i allmänhet ej i magisterns natur, utan ansåg han sig fast mer med sådane böra ställa sig på så god fot som möjligt. Dertill kom nu, att unga grefven vore den blifvande patronen i församlingen, och att hafva ställt sig illa med honom, kunde alltid i en framtid ha till följd att han kunde gå miste om Odensvi sacellani, om det en gång blefve ledigt. Men man kunde gå en medelväg. Denna var ej lätt att träffa, men med magisterns fallenhet för beräkning såg han dock en möjlighet att ställa så till, att begge blefvo nöjda. Hufvudsaken vore att vinna Claras hand — vore hennes