Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 april 1853, sida 2

— r— men ej vi. Jag vill derföre omnämna, att en enskildt man, lord Ross i England, förskafsat sig ett enda instrument, hvilket med uppsättning kostar omkring Å million rdr bko och att hans jätteteleskop dock öfverträffas af det, som en annan enskildt person, Craig, nyligen låtit förfärdiga, hvarvid såsom en anmärkningsvärd omständighet förekommer, att Craig är pastor på landet. — I andra länder, särdeles i England och Amerika, gör man nu, nästan dagligen, stora saker för naturvetenskapernas upplyftning; 14) men när man hos oss söker göra det aldra minsta och söker göra detta under den högre form, som kunde pretenderas, när en åtgärd skall bringas i verket såsom statsåtgärd, så häfva sig genast en mängd röster öfver det småsinne, hvilket icke inom sig mägtar uppfatta, hvad något stort vill säga! 15) Huru det i framtiden skall gå, om detta småsinne icke i tid ombildas, huru vi skola lyfta oss till någon höjd 16) om ej våra publicistiska organer vela vara behjelpliga att utplåna den öfverhandtagande afundsjukan och det omkring sig gripande klanderbegäret, hvarvid allt förkastas, men intet eller föga eget positift af värde åstadkommes; huru efterkommande skola bedöma det tidssinne, som ständigt ropar framåt; men kommenderar halt vid blotta försöket att lyfta foten till första stegets tagande 17), må andra bedömma; men påtagligt synes det mig, att vi hafva mycket att öfvertänka i dessa ämnen, och att allt hvad krafter heter behöfva understödja hvarandra, om vi skola uträtta något. Upsala den 5 Mars 1853. L. F. Svanberg. 14) Hvad hr S. hade af nöden vore att göra en liten kurs i logiken. Han skulle derester måhända inse, att den som yrkar universitetets förläggande till hufvudstaden, uttryckligen i ändamål att de praktiska vetenskaperna (hvaribland i synnerhet medicinen och kemi) skola vinna en högre utbildning och sprida större gagn, icke tycks vara så alldeles okunnig om eller likgiltig för naturvetenskapernes betydelse, och till och med för dem visar ett nit, som icke är tvetydigt. 15) Corollarium: Då det fattiga England och Ryssland kunna uppoffra hundratusenden på den astronomiska vetenskapen, bör väl det rika Sverige kunna offra ungefär lika mycket på professorn, det må sedan gå med vetenskapen huru som helst! 16) Men kort förut har ju hr professorn kallat det vopraktiskt att höja tanken till något stort; är det då blott nya hus, som äro stort i en rätt Upsaliensares hjerna, och är det småsinne blott, då man icke ser uppåt väggarne! 17) Hr S. tyckes, emot slutet, vilja öfverträffa sig sjelf. — Det är således han, som vill framåt, då han uppbjuder allt för att för evigt nedgräfva de mest praktiska af alla vetenskaper i en usel småstad, der icke en enda menniska, utom ett par tjog studenter taga någon notis om desamma, och hvarigenom han, om icke universitetsfrågan, det oaktadt, kan genomdrifvas, skall lyckas att för alltid berösva fäderneslandet möjligheten att hålla steg med den europeiska kulturen!