Komministerns Dotter. Svenskt original. (Forts. sr. N:o 93.) — Det kan valsinnas andra än du, som vilja hålla Röding sällskap; slå mina aningar ej sel, så... — Kommer magistern att prata slarf med lickorna! åh ja nog kan väl några timmar slinka af på det viset också, men ... — Prata slars! det är som en tareet, det! — Men oss emellan sagdt, min gumma! hvad är det på det hela annat än slarf vår beskedliga Röding pratar? — Nu pratar du slarf sjelf, gubbe lilla. Jag vet, jag, rätt väl, att Röding kan tala förståndigt också. Aldrig glömmer jag hur klokt han resonerade vid bordet på julkalaset hos sergeantens . . . det var som man skulle läst i en bok. . — För han sade dig artigheter ja. — Sade mig artigheter! nå ja, om han också det gjort, så hade det inte bevisat oförstånd .. men det var inte bara det, det kan jag försäkra dig på. — Nå hvad sa han då, som var så märkvärdigt?