Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1853, sida 2

Jet af kläderne så godt han kunde och gick sedan in och lade sig. Han sof föga under natten, emedan han tyckte att det var så kallt, uppstod tidigt om morgonen och gick fram på dagen jemte flere andra personer till mordstället, då länsmannen var ditkommen fär att hålla undersökning. Här misstänktes han genast för att hafva begått den grymma gerningen, hvartill, utom förhållandet till husets folk, anledning gafs af färska blodfläckar bak på rocken, som ej blifvit aftvättade. Andreas, son till bonden Segerberg i Svenstorps elfäng, är nära 20 år gammal, af medelmåuig längd med stark kroppsbyggnad, ljusa husvudhår, långlagdt ansigte och ljusblåa stora talande ögon. Han bekände icke genast sitt brott, men sedan pastorn i församlingen, hvilken esterskickades, en stund talat med honom, erkände han allt, äfven de minsta omständigheter. vid samtalet i dag gjorde han likaledes reda för det passerade ända intill dess egna tankar, dervid dock stor nedslagenhet förmärktes hos honom, och på fråga, om han ämnade fortfarande och under den blifvande ransakningen vidhålla sine uppgifter, rätade han på sig och bliekade upp genom fönstret, samt med plötsligt tårfylda ögon svarade: Ja, det går jag visst, ty annars får jag ej nåd hos Gud. — -—-————-— ——— ä p— ——