Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 april 1853, sida 1

— brukets utveckling; så frågas: Finnes det några särskilda grenar af landtbruket, till hvilkas uppmuntran dylika anslag företrådesvis borde begagnas ; och hvilket vore dervid bästa sättet att gå tillväga? II. Åkerbruk. 10:0. Man har i allmänhet antagit såsom regel, att vilkoret för odlingen af såkallade handelsvexter är en hög grad af bördighet hos jorden, och att först då denna vunnit en för sädesodlingen öfverslödig kraft, tiden är inne att begagna detta olverskott genom odling af handelsvexter, hvilken då kan ske utan jordens utmattande: är denna theori rigtig och af erfarenheten bekräftad? II:o. a) Hvad närmare kunskap har man under de senare åren vunnit, rörande bästa sättet för anläggning af täckta diken, och hafva dylika diken, lagda med tegelrör, visat sig ega ett under alla förhållanden bestämdt företräde ? b) Har erfarenheten ännu lemnat någon säker ledning för bestämmandet af det djup i förhållande till afständet, hyartill täckta diken böra under olika omständigheter anläggas? 12:o. Har man någon erfarenhet rörande verkningarne af alfvens uppluckring och under hvilka förhållanden har den visat sig fördelaktig, overksam eller möjligen skadlig? 13:0. Hafva fortsatta försök blifvit gjorda, och med hvilken påföljd, att använda masugnsslagg på åkern? 14:o. Man har i andra läander, enligt uppgift, med sframgång bränt alunskiffer och kalk tillsammans, för att sålunda bereda ett gipshaltigt, till gödning brukbart, ämne. Det frågas: Hafva i Sverige dylika försök blifvit gjorda och med hvad framgång? 15:0. IIvilka förfaranden böra iakttagas vid igenläggning af åker till vall, och hvilka vexter hafva på olika jordmåner visat sig ega företräde för bildande af ett-åriga eller fler-åriga vallar? 16:o. Hvad erfarenhet är vunnen om bästa sättet att vid odling af rofvor och andra rotfrukter ernå ett godt resultat med minsta möjliga beroende af missgynnande omständigheter? 17:0. Hvilka utländska varieteter af i Sverige från I äldre tider inhemska sädesslag hafva i detta land blifvit under någon längre tidsföljd med framgång odlade; och hvilka under senare åren bekantblifna varieteter synas företrädesvis förtjente att införas och spridas? 18:0. Ilvilka ogräsarter äro mest skadliga för svenska åkerbruket och hvilka methoder hafva befunnits de lämpligaste för deras utrotande? 19:o. Då meningarne om gödselns användning i brunnet eller obrunnet skick äro stridiga, så frågas: Hvad erfarenhet finnes att häruti stödja sig vid? 20:0. Hvilket sätt att tillvarataga och tillgodogöra den flytande ladugärdsspillningen bör i allmänhet tillerkännas företrädet? 21:o. Hafva några nya åkerbruksredskap och machiner, af det värde att de förtjena att spridas, blifvit de senare ären kända? 22:0. Har man fästat nog afseende på vältens användande vid åkerjordens beredning? III. Krenturs skötsel. 23:o. a) Eger man ännu tillförlitlig och bestämd kännedom om resultaterne af vår inhemska hornboskaps sortgående förädling genom begagnandet af tjurar från Kronans stamholländerier: b) och hafva under tiden fortsatta och följdriktiga försök blifvit någorstädes anställde att endast genom urval inom svensk race förädla hornboskapen? 24:0. Under hvilka förhållanden och för hvilka delar af vårt land äro gröfre eller så kallade köttfår, och för hvilka de finulliga fåren, företrädesvis passande? 25:0. Har det under flere år försökta bruket af Norska beskällare till förbättring af den inhemska hästafveln befunnits fullt motsvara landtbrukets behof i alla afseenden, eller, om så icke är, hvilka atgärder synas i denna angelägenhet ytterligare böra vidtagas? 26:0. Då landtbruksmötet i Malmö till Kongl. Maj:t ingått med underdånig framställning om nyttan af statsanslag för premier till uppmuntran af en förbättrad hästafvel, och Kongl. Maj:t sedermera, genom nådigt bref af den 21 Dec. 1850, täckts under vissa vilkor denna ansökning bifalla, så frågas: Huru böra dylika premic-utdelningar ordnas och hvilka föreskrifter böra dervid blifva gällande, på det att ändamålet må säkrast uppnås? 27:0. Åro försök i större skala gjorda med tjudring af betande boskap, och i sådant fall, hvilka följder hafva deraf visat sig så väl i afseende på foderbesparing som kreaturens välbefinnande? 28:0. Då det är kändt, att en väl ordnad utfodring har stort inflytande ej mindre på kreaturens gagnelighet än ock på ändamålsenlig hushållning med fodret, frågas: Hvilken foderordning bör anses fördelaktigast för kor, får och dragare, så väl i afseende på tiderna för utfodringen, som för olika foderslags förhållande till hvarandra, sådana dessa allmännast förekomma i Sverige? 29:o. Hafva nagra försök att utfodra boskap eller får med ångkokadt foder blifvit längre tid fullföljda, och i sådant fall, med hvilken kostnad och fördel? 30:o. Hvilket sätt att uppföda liskalfvar är i allmänhet förmånligast med afseende på bästa hushållning samt på djurens hälsa och kraftfulla utveckling, och hvad inflytande har en mer eller mindre stark utA A—— nom utan alla andra känslor an den. att hon