Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1853, sida 2

genom den kredit de äga anses Rothschildarne kunna disponera öfver 500 millioner. SCHWEIZ. I bladet Suisse låser man under rubriken meddeladt, att underrättelsen om ett kompletterande tillägg till Londonerprotokollet beträffande Neufehåteler-frågan var uppdiktad och att sedan sistlidne sommar inga förhandlingar ägt rum i London beträffande denna fråga. Då så val Ordre, det blad, hvilket innehåller denna underrättelse, som Suisse stå under deplomatiskt inflytande, så får väl framtiden utvisa hvilkendera af de båda tidningarne som har rätt. SPANIEN. Man har nu erhållit några detaljer rörande de förslag, som af regeringen framlagts för ständerna. Förslaget om ändringar i författningen beträffar senatens organisation, budgetens pröfning och senatens och deputerade kammarens reglementen, hvilka framdeles skola sammansmältas i ett enda. Det är föreslaget att senaten skall indelas i trenne klasser: sjelsskrisna senatorer, ärftliga senatorer och lisstidssenatorer. Till den första klassen skola höra armåens generalkaptener, kardinalerna och erkebiskoparne; Spaniens grander, hvilka ega den i lagen föreskrifna förmögenhet, bilda den andra klassen; beträffande senatorerne för lifstid skola de nu bestående bestämningarne något förändras. Beträffande budgeten föreslås att en åtskillnad skall fastställas emellan ständiga anslag och sådana, som skola beviljas vid hvarje särskilt riksdag. Lagförslaget beträffande den sväfvande skuldens upphäfvande, medelst utgifvandet af 30 millioner 3 proc. statsobligationer, är endast en proposition om godkännande af det statslån, som afslutats med huset Baring i London. Det sjerde lagförslaget afser majoraternes återställande och väcker de största betänkligheterna, emedan det innebär en återgång till den föråldrade iden om förstfödslorätten.