Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 april 1853, sida 1

Om Kepresentationsfrågan. Oväntadt nog synes denna fråga åter hafva börjat komma till lif, sedan man genom den tystnad, som deruti rådt, och den snart sagdt ovilja, hvarmed en mängd personer så attsäga vändt ryggen åt hvarje samtal derom, varit nära att anse hvarje intresse derför i landet utslocknadt. Det visar sig dock att detta ej varit fallet, att ett intresse för den stora frågan verkligen glimmat under askan, ehuru det varit doldt under den reaktionära trötthetens och misströstans slamm. Icke blott det i såväl hufvudstaden, som flera af landsortens tidningar ånyo väckta talet om saken har visat oss, att frågan än lefver; ännu mer hafva vi blifvit öfvertygade derom af flera från olika håll anlända bref och uppmaningar, af hvilka åtskilliga yttra sig temligen skarpt emot den tystnad, som pressen i allmänhet och denna tidning särskilt iakttagit uti representationsfrågan. Vi hafva för vår del icke utan afsigt hittills iakttagit en mera neutral ställning i denna sak. Det har blifvit så ofta påstådt, att det är tidningarnes agitation, som framkallat de politiska opinionerna; att landet, om det finge vara i fred för tidningsskrifvarne, skulle befinna sig nöjdt och belåtet o. s. v. Vi hafva ej velat medverka till framkallandet af några konstlade opinioner. Vidare hafva vi trott, att der ett verkligt intresse för saken existerar, skulle det kunna uppenbara sig oberoende af tidningarne. Hvarföre hafva våra ärade korrespondenter, som klaga öfver vår förmenta likgiltighet, sjelfva ej uträttat något? Hvarföre hafva de icke af sig sjelfva sammanträdt till större eller mindre reformsammankomster, hvilkas förhandlingar sedermera skulle hafva gisvit tid: ningarne en god anledning att upptaga frågan? Hvadan denna sömnaktighet — att begagna en bresskrifvares uttryck — hos dem sjelfva? En någorlunda försigtig tidningsredaktion vill ej gerna behandla ett ämne, som är likgiltigt för den allmänna sinnesstämningen, huru mycket intresserad den sjelf måtte vara derför. Man vill ej tröska på bara halmen, emedan det är ett tröttsamt arbete, som ej lemnar något resultat. Vi hafva ej varit ensamma om att anse det sinnesstämningen i afseende å representationsfrågan varit temligen kall. Aftonbladet har halft samma opinion och har äfven på denna grund ganska rigtigt förmodat, det frågan om representationen skulle vid den förestående riksdagen blifva temligen underordnad och tillbakasatt. Det lider nemligen intet tvifvel, att denna frågas framgång beror derpå att opinionen, den allmänna folkopinionen, så klart, bestämdt och kraftigt häri uttalar sig, att den skråförsamling, som utgör vår närvarande representation, lärer sig inse, att den måste maka åt sig. Svenska Tidningen uttalar sig emot denna åsigt och vill för. ingen del inblanda den allmänna opinionen Pe