Orientaliska frågan. Anda sedan Bonapartes decemberdåd har säkerligen icke allmänna uppmärksamheten med en sådan spänning varit riktad på utländska politiken som i närvarande ögonblick. Utländska postens ankomst afvaktas med en otådghet, som ännu mera stegras genom den på de senaste veckorna så vanliga långa väntan på densamma. ITidningarnes innehåll slukas med begärliga blickar. Med ett ord, det intresse, som de minnesvärda åren 1848 och 1849 så lifligt yttrade sig för utlandets angelägenheter, synes åter hafva uppvaknat, om ock något mattare än då. De senaste tilldragelserna i utlandet hafva äfven varit af den natur, att de borde framhålla ett större intresse. Främst i detta hänseende stå dock tilldragelserna vid Bosphoren, hvilka äro af största betydelse för hela vår verldsdel, enär de bilda ett nytt uppslag i den såkallade orientaliska frågan, hvilken rör ingenting mindre än Turkiets tillvaro såsom sjelfständigt stat. Om det dock endast gälde Turkiets sjelfständighet, så förtjenade saken vida mindre uppmärksamhet, men då det nu, enligt hvad allmänt är kändt, ligger i Rysslands syfte, att vid den tillämnade delningen af Turkiet tillvälla sig lejonparten af rofvet, och genom denna förstoring komma närmare förverkligandet af den redan af Peter den store utstakade planen till en verldsmonarki, så får denna fråga en helt annan och för Europas framtida lugn och utveckling högst betänklig karakter. Innan vi inlåta oss i några vidare räsonnemanger om lösningen af denna så ytterst vigtiga fråga, vilje vi i korthet rekapitulera det rent faktiska i den nu inträdda krisen, hvilken blott är en länk i en lång kedja af förvecklingar, hvilka, framkallade och närda af Rysslands intriger, troligen förr eller senare så intrasslas, att de endast kunna lösas genom svärdet. Såsom källa för denna vår framställning begagna vi en frisinnad engelsk tidning, men få dervid anmärka, att denna, som i Montenegrinerkriget söker en utgångspunkt för de uu pågående stridigheterna, skildrar dettas orsaker helt olika med hvad som skett i Augsb. allg.