Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1853, sida 3

god mans tid ännu. Så länge hon är hemma hos oss, och vår herre låter oss lefva, så skall det väl ingen nöd gå päna. Men faller min gubbe ifrån, så ... Fru Bäck tog upp sin näsduk och torkade sig i ögonen. — Det bör observeras, att gumman druckit ett glas punsch och två glas gammalt franskt, oberäknadt att hon tagit sig en liten aptitssup. — Det böra vi väl inte hoppas sker ännu på många år ... farbror Bäck är ju ännu kry och rask ... och dessutom har hon ju då äfven ett stöd i sin förträffliga mor. — Ack, herr magister! .. men om jag också dör då? — gumman nästan snyftade högt. — Det Gud förbjude! — sade magistern, med rörd stämma, och tillade tröstande: men så finns det också en deroppe som vakar öfver oskulden ... ja, vördnadsvärda fru Bäck! tro mig! .. det skall komma en vän, en tröstande vän, som skall erbjuda den värnlösa sitt beskydd ... som skall omgjorda henne med dygdens fasta sköld, vaka öfver hennes steg och rycka henne ur förförarens klor. (Fortsättn.) 222 — ES ES