Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 mars 1853, sida 1

om de ej ville ta sig en meraftesup, ocl den entreakt som nu inträffade var ganske lämplig för att Kuno skulle hinna att orientera sig i sällskapet. Åtskilliga af herrarne, el ler de som voro ifriga i spelet, åtnöjde sig med en såkallad spelgök, som serverades dem i en kappe af silfver och helt modes ackompagnerades af en sockerskorpa; men an dra återigen, och bland dem Kuno, gjorde god skäl för sig vid det rikligen uppdukade afton vardsbordet. Herrarne sågo med en viss för tjusning, att Kuno icke allenast tog sig en utan äfven en half, ty detta ställde honom en viss jemnlikhet med dem, heldst det allde les icke kunde röjas, att Kuno gjorde det a politik, och Anders Petter, som förut hållit sig litet förnäm, glömde vid denna syn sina to ra id6er, och tog sig halfvan, han som en an nan menniska. För sekter Mandolin var Kuno alldeles er gåta. Han såg honom gå der, arm iarm med Sven Sköld, ätande på en stor smörgås, med en aptit, som skulle hafva hedrat en räsjagare Icke ett ord om Rubini, eller boulevarderne, eller jernvagarne, eller Krolls efablissementeller Petter Arends — det var blott fråga om huruvida det vara lika godt om hare i Gladhammars socken ännu, eller om han visste om rusthållaren i Tofta sålt sitt ungsto än: