Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1853, sida 2

—-———7—7—7—— göra sig samvete, för det var god råd i huset. Och nu skiljdes mörkret från ljuset, så att de äldre herrarne samt och synnerligen följde med sergeanten in i hans rum för att röka, och blott de yngre stannade qvar i salen. Och nu var det ett hiskligt ventilerande hvad man skulle göra. Att man skulle leka var tydligt och klart, men hur skulle man få det i gång? det var knuten. Den ene röstade för ett, den andre för ett annat, och de sammanjemnkade meningarne stannade vid att man skulle låna eld. Men det var ingen som hade kurage att gå in till flickorna och underrätta dem om det fattade beslutet, och detta beslut tycktes ej heller bland herrarne vara rätt enhälligt. Ått icke tala om magister Anders Petter, som i mycken välvishet stod och för de unga herrarne Högstedt och magister Sääf talade om de stora iderna, i sin sublima öfverlägsenhet, naturligtvis icke kunnande sänka sig till någonting så barnsligt, som att tänka på lekar, så funnos äfven andra dissenters, såsom t. ex. magister Röding, hvilken röstade för en förståndslek, naturligtvis för att få briljera med sitt geni, sekter Mandolin, som fann det vida mera gentilt att göra musik, sanjunkar Raak, som heldst såg att det inte blef några lekar af alls, emedan han önskade få ha nämndemans