Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1853, sida 2

1772. rd — — — Utrikes Nyheter. I dag på förmiddagen hafva vi bekommit de i lördags och söndags väntade utländska posterna. Man har nu med dessa poster i hufvudsaken erhållit fullkomlig bekräftelse på de i lördags med d. vigtiga telegraf-underrättelserna från Orienten. Man får dock icke af de från hvarandra afvikande uppgifterna i de utländska bladen någon riktig reda på innehållet af furst Mentschikolls ultimatum. Bland andra fordringar, som det uppgisves innehålla, förmäles äfven vara den att ryska kejsaren skulle erkännas som beskyddare för de Portens undersåter, som bekänna sig till grekiska religionen och att grekiska patriarken tillsättes genom val och valet underställes ryska kejsarens stadsästelse. Hittills har patriarken utnamnts af turkiska sultanen. Den ur danska tidningarne tagna uppgiften, att furst Mentschikoff förklarat sig missnöjd med turkiska utrikesministerns afskedstagande synes bero på ett missförstånd, enär det nu fullkomligt bekräftar sig, att bemälte turkiske dignitärs afskedstagande just varit föranledt af den skyms, som honom vedersarits al ctarens utskickade, Mentschikosl. bet bekrastar sig, att engelska medelhafsflottan, på begäran af öfverste Rose, Englands emellertidiga sändebud i Konstantinopel, asSeglat till Archipelagen. Af de i dag ankomna tidningar finna vi, att äfven franska flottan i Toulon fått order att genast alsegla till turkiska farvattnen. Underrättelsen härom har på börsen i Paris förorsakat en panisk förskräckelse och fonderna föllo betydligt. De franska tidningarne hafva, till börsens lugnande, långa resonnerande artiklar, hvilka alla komma till det slutomdömet om förvecklingarne i östern, att de icke innebära någon fara för den europeiska freden, utan skola sluta på ett fredligt sätt. Höga vederbörande ha ock ansett nödigt, att i sin officiella organ Monitören låta förklara, att äfven de emotse en fredlig lösning af den orientaliska frågan. Man får imellertid icke någon riktig reda på Frankrikes ställning i denna fråga. Således är det obestämdt, om Frankrike med sin slottas afsändande till Archipelagen afser ett gemensamt uppträdande med England emot de östra makternas anspråk, eller om Frankrike ämnar handla på egen hand, eller om det slutligen skulle hafva för afsigt att med bemalte makter dela rosvet. Det förra af dessa 3:ne alternativer skulle vi dock vilja anse för det troligaste, ehuru det icke saknas anledningar till den förmodan, att Bonaparte handlar i hemligt förstånd med ryska czaren. Orientaliska frågan har imellertid fredagen d. 18 varit föremål för en interpellation i engelska underhuset. Lord John Russel inskränkte sig till att svara, att styrelsen ännu icke visste vidare, än hvad den telegrasiska depechen förmält, namligen att engelska flottan kallats till Archipelagen. I några vidare sörklaringar vägrade han att inlåta sig. Samma dag hade en ministerkonselj ägt rum i utrikesministerns hotel, i hvilken alla ministrarne deltogo. Marskalk Arnaud säges vara utan hopp. Prins (Fredrik?) af Hessen förmäles fria till franska kejsarinnans mor, grefvinnan Montijo. Undersökningen emot upphofsmännen till attentatet med helfvetesmaskinen i Marseille syI nes nu äntligen hafva kommit på den punkten — att man sett sig nödsakad förklara den för resultatlös. Detta styrker den redan från början bysta förmodan, att alltsammans var en tillställning af Bonaparte sjelf.