Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 mars 1853, sida 2

————— Det var en liflig tasla, som utbredde sig sör ögat, nu, då man utåt hela Sunden såg dessa otaliga bloss, hvilka sköto såsom stjernfall utåt isspegeln, än samlande sig i en linie, än spridande sig åt olika håll. Och när den första dagranden syntes i öster, var redan vår vän komministern med de sina hemma. Stina hade framsatt en ganska ordentlig frukost med sin kalla kokta skinka och stekt gröt, och som man befann sig temligen sugande efter kyrksärden, så smakte det rätt bra Gubben tog sig en dugtig sup och en half på skinkan, och nu var det ett ganska vigtigt ögonblick, ty den första buteljen af julölet skulle öppnas. Gumman hade satt buteljen i kakelugnsnischen ett par minuter, för att den skulle kylslås, men som det ölet icke var att lita på, så var det bäst att icke låta det stå för länge, på det att ej buteljen måtte springa sönder. Fru Bäck brukade alltid korka sitt öl på det sätt, att det kunde dragas upp utan korkskruf, hvilket hon gjorde dels af ekonomi, för att hafva nytta af korkarne en gång till, och dels var korkskruf öfverflödig, ty det behöfdes blott att man gaf korken litet hjelp, så motade kolsyran inifrån på och följden var vanligen, att korken flög i taket, hvarföre både skyndsamhet och försigtighet var af nöden. Ogerna skulle gumman sett, om någon lagt sig i det