Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1853, sida 1

——— ———77— dörren åt förstugan öppnas af Stina, som lyste in Nils, hvilken kånkade på en stor korg. — Hvad har du der min kära Nils? sade komministern, i det han tog ännu en bakelse. — Åh det var en här, som ba att jag sulle vara Så bra och ta in dethärna — vet jag hvad det kan vara för annat. — Nå så bär hitet då, så får vi se. Det år visst kära mor i Storgården, som skickat hit för att be oss smaka på hennes julbröd. Att det skulle vara julklappar, kunde naturligtvis icke komma ifråga, ty man hade gubevars kommit öfverens om, att denna gång inte ge hvarandra några sådane. Efter att hafva framsatt korgen bredvid komministern, aflägsnade sig Nils något, men så väl han som Stina kunde icke helt och hållet öfvervinna sin nyfikenhet att se efter, hvad den månde innehålla. Komministern sträckte ned handen på måfå, och det första paket han fick tag uti, hade utanskrift till honom sjelf. (Fortsättn.)