Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 mars 1853, sida 1

Korrespondens. Stockholm den 8 Mars. Ännu utgör det stora bank-projektet (svenska handels-aktie-banken) hufvudsoremål såväl för skristvexling i tidningarne, som för konversationer i de kretsar, der allt hvad som rörer penninge-och kredit-våsendet utöfvar större och mindre inslytelse på egna interessen. Det är emedlertid betydelsefullt och nedslående att se och höra sättet, hvarpå det projekterade företaget bedömmes, både af siender och försvarare. Man finner nemligen deraf huru dunkla och vilsefarande begreppen ännu hos oss äro, i dylika angelägenheter; huru litet man vet att värdera en på rit sbegrepp allena grundad frihet; huru blindt man ännu vidhänger det gamla envåldssystemet, att makten skall ega blanda sig i allt och nåden bestämma all individuel och associerad verksamhet. Skulle man bedömma våra bildade klassers begrepp om medborgerliga och personliga rättigheter, efter de som nu ådagaläggas, på de flesta håll, angående bankrörelsens rätts-enliga frihet, så är det ej underligt, att det konservativa partiet inbillade sig vara nog starkt, för att under folkets okunnighet tillintetgöra alla bemödanden för nyttiga förändringar i vår lagstiftning och styrelse. Man borde väl eljest kunna förmoda, att då fråga är om en association, ett bolag, hvar och en skulle i andan af vår gamla lag och med omvårdnad af egen och andras individuella fris het, begripa, att grunden för associationens rättigheter och skyldigheter måste sökas just i denna, redan i lagen erkända, frihet. Lagen fordrar ju, i och för hvarje bolags ställning till allmänheten, blott offentlig kännedom om bolagsmännen och dessas gemensamma ansvarighet. I allt annat äger bolaget all enskild mans rätt och pligt. Nu frågas: hvem kan förvägra den enskilde mannen: 1) att upptaga penningar, mot löste att redovisa för den behållna vinst han deraf åtnjuter, med vilkor att, om förlust uppstår, den delas med honom; och hvad är väl annat aktier i ett bolag? 2) att åtaga sig förvara penningar åt andra och med dem hålla råkning; och hvad annat är så kallad uppoch afskrifnings-råkning? 3) att äfven emottaga penningar, med rättighet att dem använda i sin rörelse, emot erläggande af ränta och med skyldighet att dem på vissa vilkor för tid och sen