Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 mars 1853, sida 1

RO20 ——ö—x4 förbund med listen eller nyckerne. Om likvå ej Clara rågade att förklara Kunos uppmärksamhet annorlunda än säsom medlidande, hindrade detta dock icke, att hon gerna hade önskat, att den skulle ha en annan grund. Äsven hon, ehuru hon var en af de yngsta i hela samlingen, hade ögon och kdnslor öppna för att Kuno var en vacker yngling; äfven hen skulle ha hlifvit svartsjuk, om han mera uteslutande sysselsatt sig med någon annan; när ban nalkades, kände hon sig orolig, men hon skulle varit ännu oroligare, om han icke kommit till henne, och när han någon gång, under ett stumt samtal, fästade på henne en af dessa långa blickar, som man skulle kunna kalla för kärlekens sostenuto, visste hon ej hvad det var, som hindrade henne att slå upp sina ögon, frimodigt som förr, men det gladde henne hemligt, att han icke såg så på någon annan af flickorna. För att ge någon diversion åt detta på sätt och vis spända förhållande, kom en liten obetydlig tillfällighet rätt bra till pass. Trädgårdsmästaren på gården, Florkn, en gammal hedersman, som haft denna befattning redan i gamle grefvens tid, och genom såväl skicklighet som nit och arbetsamhet, förvärfvat sig anspråk på husbondfolkets aktning och välvilja, hade hos grefven och grefvinnan för sin ofärdiga