Till allmänheten! Sistl. Julafton lästes i Gotheborgs H. o. S. tidning en berättelse om några fiskares ädla, uppoffrande hjelpsamhet. Det var på Sotesjoden vid ett skeppsbrott, der bröderne Andreas och Olaus Johanssåner, slutligen bitradda af Carl och Elias Johanssöner, Per Hansson och Johannes Persson, samt isynnerhet af Nathanael Johansson, alla från Qville socken, räddade nio menniskolif, i det de hemtade i land från vraket efter Norska briggen Johannes hela dess besättning. Räddningen verkställdes under stark storm och vildt upprörd sjö med osörfärad raskhet, med beundransvärd ihärdighet, — fast branningarna flera gånger försyllde båten, — med högsint dödsförakt vid ögonskenlig lifsfara, och med så oerhörda ansträngningar, att den ena roddaren afsvimmade vid årorna. — Tron icke, att jag ger tappt! ropade Andreas till de skeppsbrutna, som förtviflande sågo honom nödsakad vända om ett par gånger i brän