Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 februari 1853, sida 3

Landsorten. ÖREBRO. Från Grythyttan skrifves under d. 18 dennes: Inför härvarande härads-rätts dombord stod i dag en falsk myntare, drängen Johannes Andersson från Karstenhult i denna socken, 27 år gammal. I metallgjutning hade han något öfvat sig, så att han åt allmänheten förfärdigade spännen och söljor. En dag, såsom han i sin bekännelse berättade, hade en mindre välsinnad kamrat sagt till honom: du kunde väl gjuta pengar, så lönade det sig bättre. Det onda rådet antogs, och den enfaldige, ty sådan är denna myntare i hög grad, försökte genast att i sin gjutlåda, i finaste sand, afforma 2:ne verkliga 1 sextondels Rdr eller 12 sk. rgs-stycken och göt deri tenn. Försöket lyckades tämligen väl. Flere än 2:ne falska mynt gjorde han icke. Nu kom han jemte den rådgifvande kamraten till Sikfors bruk, hvarest påträffades en Wingåkrare, som hade vin och hvetemjöl att sälja. Af denna skulle nu myntaren tillhandla sig litet af dessa varor, för att med vin och pannkakor göra sig och sin kamrat ett litet kalas. Wingåkrarn märkte dock genast myntens falska beskaffenhet och öfverlemnade dem åt inspektoren på bruket, hvilken derefter begaf sig till myntarens hemvist, hvarest, under det denne nekade till all bekantskap med myntens salskhet, intet, utom gjutlådan och en tennbit, förrådde nagot spår till misstankel mot den brottslige. Han föregaf, att dessa 2:ne falska mynten hade han, Söndagen förut vid Grythytte kyrka erhållit af en okänd mansperson i betalning för ett par spännen af metall. Sedan han blifvit hämtad till det här nu pågående tinget, inför domstolen under synbar ångest fortsatt sitt nekande och derefter, utförd ur tingssalen, afvaktade råttens utlåtande öfver aktors påstående om arrest, beSR 66 RRRRRRSRNRNEEEEREE