Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 februari 1853, sida 1

Konungens Besallningshafvandes i Cötheborgs och Bohus Län Femårs-berättelse för åren 1847 —1850. (Forts. fr. n:o 27.) Slider: Götheborg, länets residensstad, sedan dess anläggning en af rikets förnämsta handelsstäder, rättfärdigar numera äfven namnet af fabriksstad. Inbyggarnes idoghet, lättad af stadens för deltagande i verldsmarknaden synnerligen beqväma läge, har knutit handelsförbindelser med alla folk, för hvilka svenska flaggan hittills blifvit känd, och verkan deraf har varit ett Ständigt vidgande af afsättningsfältet för inhemska arbetets alster. Följande statistiska sammandrag af Götheborgs folkmängd, varuvexling med främmande länder, sjöfart, fabriksrörelse, tullintagt m. m. skola bära ojäfaktigt vittne om den jemt stigande förkofran, som staden vunnit, äfvensom om den inhemska näringsflitens tillväxt, synnerligast från den tid, då rikets allmänna författningar öppnat en friare täflan för handel och näringar. Götheborgs folkmdngd, som år 1822 utgjorde 15,868. 1841 17,893. 1846 , 19,854. hade 1850 stigit till 21,407. Dessa uppgifter utvisa dock endast antalet af den folkmängd, som varit inom stadens ägoområde boende, hvadan deruti icke inbegripes befolkningen inom Carl Johans församling, som, ehuru å landets grund, likväl är att anse såsom bildande en förstad åt Götheborg och derför ock tillhör denna stads polisstyrelses domvärjo. Denna församlings folkmängd utgjorde: år 1841 5,734. 1846 6,095. och 1850 6,960. Stadens öppna jord användes fortfarande till odling af säd, potates och foderväxter. Såsom förhållandet är för riket i allmänhet, utgöra stångjern och bräder, de sistnämnda af dimensioner, som få namn af plankor och battens, Götheborgs förnämsta ufförsels-artiklar. — Enligt tillgangliga officiella handlingar har utförseln deraf från nämnde stad sedan början af nästlidne ärhundrade tilltagit sålunda: