ligen skarp och kall vind blåste, hvilket hade till följd, att några af de tillämnade dekorationerna icke kunde utföras såsom ämnadt var. Vädret hindrade emellertid icke flertalet af hufvudstadens invånare att taga illuminationen i ögnasigte; alla hufvudgator och oslentliga platser voro fyllda af ekipager och fotgängare, och på nägra punkter såsom Norrbro, Gustaf Adolfs torg, Fredsgatan och början af Drottninggatan och Storkyrkobrinken, var trängseln ganska betänklig. De punkter, kring hvilka mängdens uppmärksamhet mera drogs voro isynnerhet Mynt-, Riddarhusoch Stortorget. Bland alla de offentliga byggnaderna i staden gaf måhända Rådhuset den rikaste och mest storartade anblicken. Taket samt frisen på hufvudbyggnaden och flyglarne voro smyckade med lamprader. I en vid stora ingången anbragt tempeldekoration såg man på blå grund ett jättestort anglosachsiskt O i briljanter och omgifvet af en briljanterad strålgloria, sammansatt af af omkring 30,000 kronglas affabrikören Svanberg. Det hela var anordnadt af intendenten Nyström och dekorationen målad af dekorationsm. vid kongl. teatern E. Roberg. Börsen var prydd med kring hela byggnaden löpande dekorationer, hvilka egde sin medelpunkt i en framför hufvudingången anbragt, klart strålande tempelfasad, som uppbar en stor transparent, framställande konung Oscars bild med lifvets och dödens deröfver sväfvande genier, den sednare öfvervunnen af den förra genom kraften af Sveas och Nores förenade böner. Inskriften lydde: ÅÅterskänkt åt sina solkk. Det hela var anordnadt af prof. Blom Carlsson. Riddarehuset var i fönstren rikt ekläreradt och hade framför porten en transparent med ett krönt O i briljanterad belysning. Gustaf den I:s staty var belyst genom mareschaller och lamprader och Gustaf III:s genom tvenne lamppyramider. Storkyrkotornet var upplyst genom en ofantlig mängd af lanternor. Tyska kyrkans portal var dekorerad med mareschaller och lampor. En mängd enskilda hus och våningar i staden voro rikt smyckade. Så var d:r Thelanders våning i den s. k. Lyktan vid Riddarhustorget utmärkt genom ett särdeles vackert kungligt namnchisler, hvarjemte Hötel de Brässel, grosshandl. Smerlings hus och flera ställen vid Storkyrkobrinken voro försedda med transparenter. Det stora vid nya slussplanen liggande räntmästarhuset och Schinkelska huset vid Kornhamn togo sig särdeles ståtligt ut från söder. Det sednare var försedt med en mycket vacker transparent, med det för dagen vanliga innchållet ett krönt O, med underskrist: Ålefve konungen! Blåsten, och enligt hvad vi hört sparsamheten på terpentin, gjorde i afseende på Riddarholmstornet ett Sorgligt streck i räkningen. Stora anstalter voro vidtagna för en rik illumination af den genombrutna spiran, hvilken i likhet med de fyra sidotornen hade med ett ofantligt arbete vid alla afsatser och utsprång blifvit försedd med lampor, hvilket skulle hafva företett en utomordentligt praktfull anblick. Straxt efter kl. 6 börjades tändningen, och ett af de små tornen var redan i full flamma äfvensom en och annan låga började fladdra från hufvudspiran, men vinden släckte dem oupphörligt och snart syntes man hafva öfvertygat sig om omöjligheten att hålla dem brinnande, hvarföre spiran och småtornen till slut lemnades i fullkomligt mörker och endast de höga bågfönstren ofvanför urtaflan upplystes inifrån af rika lamprader äfvensom den yttre omgången på södra sidan, som låg i lä för vinden. På Carolinska grafkorets kupol var anbragt en diafan nordstjerna, men denna ville ej komma sig, och efter några matta försök att kasta några strålar öfver den mörka byggnaden, slocknade den om en stund helt och hållet. Bland öfriga byggnader å Riddarholmen drogs uppmärksamheten i främsta rummet till Riksgäldskontorets hus, som var i storartad ensemble dekoreradt med transparenta målningar, utförda af herr Alborn. Riksens Ständers hus var rikt ekläreradt och försedt med konungens namnschiffer i transparent och derofvan Jehova-sinnebilden, ett öga omslutet af en triangel och en gloria. Norrbro erbjöd ej den praktfulla anblick man skulle hafva väntat. Åt saltsjösidan löpte en rad af mareschaller, och en rad af lampor löpte utefter taklisten på bazaren. Hr Bonniers bokhandelslokal pryddes af en färgad transparent med ett krönt 0, samt inskriften Vetenskapens och konstens beskyddarc. Å hr Lacroix konditorilokal vid norra ändan var likaledes anbragt ett krönt O i kulörta eldar, som gaf en ganska vacker anblick. När man med oändliga svårigheter, i anseende till den hela aftonen rådande trängseln, lyckats passera Norrbro, befann man sig å Gustaf Adolfs torg, från alla håll omgifven af ljussloder. Kring piedestalen af hjeltekonungens staty lopp en rad af lampor, likaså kring balkongerna af Prins Gustafs palais och Kgl. Teatern, hvilken sednare byggnad äfven hade fönstren festligt upplysta. Samma förhållande var med alla enskilda boningar som ha sina fönster utät detta torg. S:t Jacobs kyrktorn upplystes af färgade lyktor och musik utfördes derifrån under en del af aftonen. En icke mindre imponerande anblick erbjöd äfven Carl XIII:s torg; konungens staty var omgisven af ljuslågor och längs de båda Trädgårdsgatorna var upplysningen särdeles praktfull. Man anmärkte deribland i första rummet Mindre Teatern, samt det derinvid beägna Wahrendorffska huset, med en praktfull feston framför fasaden. Vid Stora Trädgårdsgatan strålade De Geerska huset i dess lika enkla som smakfulla eklärering. Blasiiholmen och Skeppsholmen erbjödo med sina långa ljusrader, Speglande sig i det mörka vattnet, isynnerhet från Slottsbacken, en praktfull anblick. Skeppsholmskyrkan var invändigt eklärerad. Hvad som synnerhet gjorde en förträtflig effekt var raden af marschaller utefter bron och omkiing hela kajen nedanför canonierkasernen. Frän fasaden af engelska ministerns hotell slammade i alnshöga eldbokskäfver inskriften: Losvad vare Gud! Asven de öfriga i detta grannskap delägna hoteller voro rikt och Smakfullt upplysta. På Artillerigården afbrändes kl. half 7 ett praktfullt Af ctsvekinna. YVL-mAA. . — —