Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 februari 1853, sida 4

har ej heller sett det, men der bodde min stam och bor der ännu i bDairis herrliga, hemlighetsfulla rike, det mäktiga Japan. Utmed en bäck, som lik ett flytande silfverband kastar sig ned från Yamos vägg och sorlar genom skogen vid Tzana, bodde en fattig fiskare med sin hustru i en bambukoja. Och de hade en son, ett skönt barn, som hette Zzin Muu efter den store Dairi. Men flickan lade ut sina nät i den klara sjön och fångade gyllene fiskar, hvilka hon sedan sålde på torget i Myako, den heliges hufvudstad, der hans borg är byggd med portar af silfver och slipad kristall till fönster; ty der bor Dairi, den evige kejsaren, den helige Zin Muus ande i en ny hydda. Men ännu var fiskarens son endast ett barn och lekte i lunderna och gömde sig i rosenhäckarne, som omgåfvo hans faders koja. En morgon, just när solen rann upp och borgens spetsar glänste som rubiner, men en zafirblå dimma låg öfver dalen och sjöns spegel, väckte fiskaren sin son och sade: Zin Muu, jag har fångat en så vacker fisk, att jag alldrig sett hans make. Och han visade den sprittande fisken för den förvånade gossen. Det var en med purpurrödt och azurblått randad fisk, med gyllene fenor och hufvudet af silfver och på hufvudet en gyllene krona, alldeles sådan som den heliga