Upsala universitet och det professorliga byggnadsnitet. VI. Under det man ännu var sysselsatt med negotiationerne om observatoriibyggnaden, hade man föreställt Ständerne att det nuvarande chemiska laboratoriet behöfde blott en mindre betydlig utvidgning eller tillbyggnad; men när målet var vunnet i afseende på observatoriet, aktade man icke mera sitt eget officiella utlåtande, som naturligtvis innebar en moralisk förbindelse, att åtminstone icke öfverskrida denna plan, än att man genom en byggmästare lät uppgöra kostnadsförslag till en 100 alnar lång trevåningsbyggnad för tvenne chemie-professorer och physices professorn (ej för mineralogien, som ännu skulle bibebålla det gamla huset), — ett förslag, som uppgick till emellan 50 och 60,000 rdr banko, oberäknadt uthusen för professorernes hushåll, hvilka särskilt voro upptagna till 7000 rdr s. m. 1); och när saken slutligen förekom titl asgörande, beslöto vederbörande att det chemiska professionshuset, som man då redan ägde, skulle nedrifvas, för att 1) Om man får döma efter våra kostnadsförslags vanliga beskaffenhet, torde väl kostnaden för dessa uthus icke stadna hvarken vid 7 eller 10,000 rdr banko. Det kan, i allt fall, icke vara ur vägen att anmärka, såsom ett bevis, huru långt man nnmera, i Upsala, gått framåt i upplysning, att då, för omkring 100 år sedan (1741) archiatern Rosån von Rosenstein sökte och erhöll rättighet att bo hyresfritt i Nosocomium, ålades och åtog han sig, att för denna förmån, sjelf uppbygga sina uthus.