— Men nödvändigt. Adelaide faller i mina armar och jag ber dig — då går du ut och slår dörren i lås. — Men Adelaide skall anse mig som en tyrann. — Det är väl ändå bättre, än att ditt barn anser dig för en nolla — det måste hon göra; men om du engång visar kraft så — — Ja (suckande) jag skulle visa kraft — ja — (ringer och ropar Fredlund) Fredlund, tag in min Sherrybutelj och ett glas! Betjenten gick och återkom efter några ögonblick med det begärda. Baronen drack två glas efter hvarandra och lät åter betjenten bära ut det hemtade. — Tror du dig nu ha kraft? — Den kommer, Stefanie. — Ett godt glas Sherry har alltid stärkt mina lifsandar. Vid den förskräckliga händelsen i Berlin, då ett barn föll i sjön — jag hoppade i Spree och räddade barnet, men var så altererad efteråt, att jag måste dricka tre glas Sherry innan jag var i stånd att tänka redigt. — Hm, kalla in Adelaide. Efter några ögonblick inkom den sköna flickan. Jag har alldrig sett någonting mera blekt och darrande än hon. (Forts.) AAAAA ——