Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1853, sida 2

Utrikes Nyheter. ENGLAND. Times har en artikel om Frankrikes stråsvanden att skaffa sig en sjömakt. Planen till en stor fransk ångbåtsflotta för förbindelsen med Amerika, heter det deri, härstammar från Thiers från den tid han satt vid statsrodret. Flera fartyg på 450 hästars kraft blefvo byggda och ehuru 2 eller 3 af dem förolyckades, figurera de öfriga ännu på franska marinlistan och hafva varit till stor nytta vid trupptransporter. Men de hafva aldrig begagnats till det bruk hvarför de blifvit byggda, och ännu finnes ingen transatlantisk paketsart i Frankrike. Ångbåtsförbindelsen emellan Euopa och Amerika underhålles, med få undantag, endast af England. Samma anmärkning gäller i ännu högre grad om Europas samqväm med de öfrige verldsdelarne. Orsaken är den, att England är det enda land, hvars besittningar i olika verlsdelarne ligga så spridda och de äro så vigtiga, att det är en politisk nödvändighet att vidmakthålla en oafbruten förbindelse med dem och å andra sidan äfven det enda land, hvars handelskapital hemma och handelsintressen i utlandet äro stora nog att understödja de stora sjöfartssällskaper, som hafva förökat engelska sjömakten och i betydlig grad befriat regeringen från de största svårigheterna och kostnaderna vid ett sådant företag. Har Frankrike beslutat att upprätta liknande ångarelinier, måste naturligtvis franska regeringen vara förberedd på att taga betydlig andel i en sådan spekulation. Vi se sålunda, att det sällskap, som bildat sig för att föra franska posten från Cherbourg till Amerika, väntar ett årligt understöd af 40 för hvarje hästkraft på alla dess fartyg som gå till Förenta Staterna och 48 på linien emellan Frankrike och Vestindien samt Mexiko. Det är klart, att Frankrike, som blott har ett par obetydliga kolonier i Amerika, icke för dessas skuld utsätter sig för så betydliga utgifter. Om imellertid dessa vilkor antagas af regeringen, medföra de en årlig kostnad för statskassan af 600,000 K. Det är det bekanta sällskapet Messageries nationales, som ämnar använda en del af sitt kapital på kommunikationerne med Amerika. Det heter, att icke mindre än 33 ångare af första klassen skola byggas af detta sällskap. Detta är sannolikt en öfverdrist. Men vi tvifla dock icke på att ett för syftemålets ernående tillräckligt antal fartyg kommer att byggas. Alla de vigtigaste hamnarne i Frankrike hafva sträfvat att erhålla den förmånen att blifva stationen för dessa fartyg. Cherbourg har dock gifvits företrädet framför dem alla, och detta faktum är tillräckligt för att inse de vidare följderna af denna plan. Cherbourg är en hamn utan all handel och ligger långt aflägset från dedelaraf Frankrike, som drifva någon handel på Förenta Staterna. För handeln är Havre uppenbart den bäst passande stationen. Men Cherbourg är en stor krigshamn, som man med oberäkneliga kostnader sökt göra ointaglig och är hufvudstationen för franska flottan i kanalen. Genom att efterhand bilda en flotta af stora ångare i Cherbourg i fredstid, skulle franska regeringen kunna blifva i stånd att på denna punkt alltid hafva till hands en stor transportflotta. Sedan anställes en jemförelse emellan Englands resurser till sjös, och dem som stå Frankrike till buds; denna jemförelse utfaller betydligt till det förra landets fördel. England litar mera på sina sjömäns öfverlagsenhet och den ångkrast, som för ögonblicket är i kofferdiflottans tjenst, än på den reguliera flottans styrka. 20 väl utrustade linieskepp är sannolikt den högsta styrka som kan lemna franska dockorna eller behörigen bemannas. Denna flotta måste, liksom den skapats, vidmakthållas genom ansträngningar och utgifter; men i fall någon olycka tillstötte den, har Frankrikes sjömakt icke ett sjöoch handelsfolks resurser att anlita. Att afhjelpa de erkända bristerna, att inöfva ett större antal matroser på längre resor på större fartyg (ty för ögonblicket har Frankrike knappast ett enda koslerdisartyg på 1000 tons), är uppenbart regeringens politik med understödjandet af de transatlantiska linierna. — ÅÄrtikeln slutar med det mycket rigtiga omdömet, att det är lika osannolikt att Cherbourg skall blifva ett Southampton, som att det skall kunna utsända Portsmouths efier Cahthams slottor. Vi hafva upptagit denna artikel, dels för dess eget intresses skull, dels emedan den i viss 3 Låda laAamelattaran AK 19 2 fe 2 oo hän