Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 januari 1853, sida 2

hållande, att allt skulle åstadkommas genom regeringarna och vara en kärleksfull almosa till en massa, som hvarken hade förstånd eller vilja att sjelfstandigt komma dem till mötes. I ett land, der folkets sjelsständighet blifvit bevarad, men der krigsansträngningar och ma2— :tttssskin-industriens anspråk på den råa kraften hejdat den humana verksamheten för almogen, måste således arbetet åter upptagas, men på en ny och sannare grundval: Allting för och genom folket. Denna princip utgör skillnaden emellan vår tid och den förgångna humanitetsperioden; och der den icke aktas, der hufvudsakligen regeringen skall verka, tänka, I känna, förordna, tvinga, der har den ingen riktig kraft. Häraf kommer således det manliga friska och pålitliga i de brittiska sträfvandena för allmogen. Genom friheten och sjelfständigheten, som öfverallt gör sig gällande, tycks det, Som om samhällets fjedrar hade mera spännkraft der än i något annat land. Ja den, hvilken såsom ögonvittne sträfvar efter en fullständig bild af denna verksamhet, mottager ett så upplifvande, måhända också något förskönande intryck, att det förekommer honom, som om man kunde upplösa den brittiska staten i dess enskildtheter, och i hvarje medborgare skulle man igenfinna staten, emedan enhvar utöfvar sin del af samhällets pligter. Derför ser man så sällan någon uppträda med en id och uppmana folk att bilda ett sällskap för iden. Han fäster sig sjelf der, hvarest lifvet erbjuder honom ett föremål för iden, gör sitt bästa, och af hans energiska goda vilja i det lilla framstår det stora. Tvenne omständigheter tillkomma, som äro egendomliga för England i denna riktning. Den ena är utvandringen. Denna är af stor betydelse för placerandet af de fattiga och dem som kommit på villovägar; men den skulle vara antingen omöjlig eller ett af de hårdaste straff, om icke engelsk språket herrskade i största delen af norra Amerika, Australien, Ostoch West-Indien södra Afrika samt erbjöde de utvandrade ett nytt sadernesland, som genom brittiska örlogsoch handelsslottor är förenadt med gamla England. Under det att i andra länder den uppoffrande omsorgen för vårdslösade barnbör sätta sig till mål att anförtro dessa åt familjer på landet och sålunda låta dem sammansmälta med allmogen, föras de engelska barnen af ofvannämnda beskaffenhet till den nya verlden, in i den mäktiga och hastiga ström, som förer dessa trakters befolkning till nya öden, en ny storhet, en ny sida af mensklighetens historia, der den, med någon god vilja och skicklighet, på hederligt sätt kan blifva deltagare i det friska, kraftiga, nyväckta lifvet. Den andra omständigheten är fabriksväsendet, som är alltför nära förenadt med Englands stolthet och lidanden, att icke äfven gifva den här afhandlade saken sin prägel. Men under det att industrien bemäktigar sig barnen i en tidig ålder och försliter både gamla och unga, män och qvinnor, eller stundom af en nyck kastar dem nödlidande ut till samhället, har den också för en mängd individer något väckande med sig; ty den visar sig dock vara menniskans slaf. Följande rader handla om arbetarne i en sabrik, eller egentligen ett ljusstöperi, men af ovanlig storlek. Det består af tre etablissementer vid Themsen. I det ena, långt i vester utanför London, renas palmoljan — ägarne till detta ljusstöperi påstå, att de, genom en årlig förbrukning af några tusen tunnor palmolja, betydligt bidraga till slafhandelns upphörande —; i det andra, en mycket stor byggnad tätt invid Vauxhall-Bridge, stöpas dagligen 288,000 stearinljus och förfärdigas årligen några millioner små nattljus (Prices Patent-nattljus); högre upp står en tredje byggnad, uteslutande begagnad till nattljus-fabrikationen. Anstalten sysselsätter 900 arbetare. Den mekaniska kraften till de särskilda verkstäderna, hvilka stå i