Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 januari 1853, sida 2

Vi hafva sålunda bevisat hvad vi sagt, och tillägga blott till slut ett exempel, huru man i grannriket går tillväga i dylika fall, — ett exempel, som här torde vara destomera på sin plats, som det gäller ett alldeles likartadt företag, nemligen uppförandet af ett nytt observatorium. Till denna byggnad beviljade Storthinget 14,000 speciedaler. Den påbörjades 1831, var det följande året till det mesta fullbordad och kostade i allt, fullfärdigt 15,641 speciedaler ) (40,406 Rdr Beo). Jemförom nu! 1 Norge bygges rikets hufvudobservatorium och det enda man der äger för 40,406 Rdr Bco. Man gör icke nägot förbehåll att denna summa icke sår öfverskridas. Likväl stiger hela kostnaden med endast II,, procent öfver den beräknade summan. Detta observatorium uppföres i rikets hufvudstad, till evärdligt gagn för vetenskapen och universitetet. I Sverige bygges ett observatorium, ämnadt blolt fåör undervisningens behof, och ett af de 3ne riket äger, för 56,000 Rdr Beo — osäkert dock om det dermed kan helt och hållet fullbordas. Varnad af äldre missbruk, förbehåller man sig att den beviljade summan icke får öfverskridas. — Den öfverskrides, det oaktadt, med 180 procent! Det stora Svenska observatoriet uppföres i en småstad, der vetenskapen är en tradition, och universitetet icke har någon framtid. Byggnadstiden två Byggnadstiden hitår. tills redan tolf år, och ännu icke färdigt. Men detta mindre och tarfliga, detta blott för undervisningens oundgängligaste behose tillamnade observatorium är äfven icke obetydligt större och kostbarare, än vårt eget hufvud observatorium i Stockholm! Detta sednare kostade fullfärdigt endast 95,000 daler kopparmynt, eller i nuvarande mynt 25,333 Rdr 16 sk. Beo; det uppfördes med vetenskapsakademiens egna medel allenast, och det sullbordades likväl på fem års tid! — Grundstenen lades den 26 Maj 1748, och det invigdes den 20 Sept. 1753. ) Universiteterne i Christiania och Upsala, Christiania 1836. pag. 17. —