Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1853, sida 2

och pastejer, och tycktes njuta af allt och af alla som kom i hans väg. Graden och mångsidigheten af hans kunskaper voro verkligen förundransvärda. Han kunde historien och räkna på sina fem fingrar, han kunde plantera mais och fånga ekorrar, han gjorde poesi och trädgårdshackor med samma färdighet; vindade garn och tog ut slottfläckar åt de gamla damerna, band buketter och gjorde småsaker åt de unga, fiskade laxöring på lördagsaftnarne och diskuterade lärda ämnen på söndagarne med lika skicklighet och eftertryck. Kort sagdt, Master Jacob rörde sig i hela trakten segerrik, lycklig och ärorik, välkommen och gerna sedd hos alla, på hvarje ställe; och då han berättat sin sista spökhistoria någon lång vinteraston, och vackert tillslutit dörren efter sig, borde man hafva sett den hederliga husfadrens duktiga anlete ännu stråla af förnöjelse, och höra honom utbrista i en paroxysm af beundran: Den Jacobsgossen, han kan då riktigt prata ikull en — han är, må tro, verkeligen en lustig persedel! Det var förunderligt olika, Master Jacobs lifliga, verksamma sätt, att sköta skolan. Han hade dessutom så mycket af pojke och skalk i sitt lynne, att han icke kunde vara nogräk