Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1853, sida 2

australiska nybyggarne vända sig hundratals skriftligen till sru Chisholm med anhållan att uppsöka och sända dem en hustru. Och ingen ber sörgasves. Hon stiger tidigt upp, går omkring i husen och söker att öfverraska flickorna i synnerhet då de stiga upp och kläda sig; ty, säger hon, just på morgonen kan man bäst lära känna en qvinnas karakter och sinnelag. Hon påstår nämnligen, att många då icke allenast pryda sig med sina kläder, utan äfven påtaga sig den vänliga min och dylikt, som de önska visa under dagens lopp. Fru Chisholms lefvernesbeskrifning har nyligen utkommit i en temmeligen tjock bok. Högsta våsendet. En prest af det numera föråldrade slaget predikade för många år sedan i en landkyrka nära Upsala och nyttjade i stället för de bibeltrogna uttrycken sådana, som tillhörde den dåvarande s. k. upplysningen, t. ex. Det högsta väsendet, en ordagrann öfversättning af Robespierres åtre supreme. Han begagnade detta uttryck så ofta och med en sådan salvelse, att bönderne, när de kommo ut på kyrkvallen, sade sinsemellan: Jo nu fick gästgifvaren riktigt på pelsen för det våsende, som hålles på Högsta (gästgifvaregårdens namn) beständigt.