Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 januari 1853, sida 2

Article Image
Likaledes är vid Tjuskil i Lycke socken ett skifferbrott af enskilde upptaget. Fabriksrörelsen har inom Götheborgs och Bohus län under ifrågavarande tidrymd vunnit icke obetydlig förkofran. Enligt de till Kommers-kollegium ingångne ärsberättelser utgjorde antalet af samtlige sabriker inom länet: År 1841 131 ,, 1846 142 , 1850 159 antalet af dervid anställde arbetare: År 1841 2,309 1846 2,844 1850 3,422 samt hela värdet af dervid åstadkomne tillverkningar: År 1841 rdr 2,529,875 1846 3.539,167 1850 , 3, 128,212 Af berörde sabriksinrättningar voro följande utom städerne anlaggde, de fleste i Götheborgs fögderi, nemligen: ArbeTinverkst. tarnes ningsantal. värde. Bomullsoch linne-sabriker. år 1841 4 291 217,468 1846 3 302 260,339 1850 7 317 380,143 Segeldukssabriker. 1841 2 487 199,319 1846 2 465 225,386 ; 1850 2 419 297,247 Oljslagerier 1841 4 21 100,190 1846 4 23 122,830 1850 3 27 121,501 Porterbryggerier. 1841 1 50 154,291 1846 1 68 126.533 1850 1 13 127,950 Skeppsbyggerier1841 2 180 101.300 1846 2 220 112.500 1850 3 231 88,500 Sockerbruk , 1841 I 180 113,389 1846 1 208 1,271.165 , 1850 2 306 2,411,623 Tobakssabriker . . 1844 2 45 34,619 1846 2 33 22.253 1850 1 16 12,342 Öfrige af mindre betydeni het, tillsammans —. . 1841 29 307 228,255 . 1846 34 489 270,751 1850 31 303 190,262 r ISII 45 1561 1,808,891 1846 49 1808 2,411,763 1850 50 1692 3,629,568 Städernas fabriker komma nedanför närmare att omförmälas. Utom de egentliga fabrikerna voro å landet såsom näringsutvägar begagnade: år 1846. är 1850. st. värderdr st. värde rdr Tullmjölqvarnar . 128 235,072 137 241,889 Tullsågsqvarnar . 39 40,605 34 39,295 Stampverk. . . 1I4 11,356 13 11,356 Tegelbruuk... 37 90,326 48 227,076 Näst jordbruket utgör fiskeriyrket lanets betydligaste näringsgren. Det sysselsätter omkring sjettedelen af länets befolkning och är att betrakta såsom dels ett sjelfständigt yrke, dels en binäring åt jordbruket. Utom det så kallade småfisket vid saltsjöstränderne (småtorsk, koljor, hvitling, skäddor m. m.), som jemförelsevis är mindre hufvudsakligt och föga vinstgifvande, sillfisket, hvilket numera icke är af någon betydenhet, laafisket och insjäfisket, som likaledes här äro obetydliga, kunna Bohus-lanska siskerierna indelas i 3:ne hufvudgrenar, nemligen storfiske (torsk, långor, helleslundrer och gräsej), makrilfangst samt hummer och ostron-tågt. Uti föregående femårsberättelser är det anmärkt, huruledes fiskerinäringen i allmänhet illa skötes, i följd hvaraf den ingalunda utvecklat sig till hvad den kunde och borde vara. Storsisket vidlåder i allmänhet det felet, att man icke vårdar sig om att bereda I en god handelsvara medelst fiskens slagtande och saltande ombord efter engelska eller norska sättet; och genom otjenliga siskredskap, hvarigenom äfven ynglet, och med detsamma tillgången för en kommande tid, borttagits, har : fiskerinäringens förkofran, hvad flera väsendt-. liga siskslag och deribland sillen, angår, förhindrats. Af de åtgärder, som under sednare ! åren från statens sida vidtagits, för att åstadkomma ett andamålsenligare fiskesätt och sorgI Summa 3 Bs

19 januari 1853, sida 2

Thumbnail