Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 januari 1853, sida 1

Mm RE .— se till, att vi icke i denna väg komme att stå långt efter alla andra nationer m. m. Opinionen blef gynnsamt stämd för större uppmuntringar och understöd åt vära vetenskapliga institutioner och deras idkare; och det hade blott berott på akademiernas sosterlandssinne och förstånd att begagna den på ett sätt, som för staten burit rika och varaktiga frukter. Huru betedde man sig då i Upsala? — Man begärde lånetilläkningar för de 6 äldsta prosessorerne, fastän desse voro ganska väl aflönade förut; 3,200 rdr bko till 2:nc nya juridiska professioner — som man sedan, i brist på dugliga sökande, icke på lång tid kunde tillsätta och hvartill man slutligen måste taga inkompetenta personer —; 2:ne nya prosessors-emeriti-löner (å 1,600 rdr bko hvardera), samt byggnadsmedel för ett nytt observatorium, hvars nytta och nödvändighet vi förut skärskådat! De beskedliga ständerna biföllo nästan allt hvad som begärdes, likväl icke utan ganska allvarsamma protester, såsom vi speciellt minnas, i borgareståndet (af hrr Peträ, Ekholm och Cassel m. fl.) emot uppförandet af en ny byggnad i Upsala. Tjugofemtusen riksdaler beviljades till byggnadsmedel, hvaraf 20,000 beräknades åtgå till observatoriet och 5,000 skulle användas till en laboratorii-tillbyggnad; men så snart Upsaliensarne fingo penningarne i sina händer, kom praktbyggnads-raseriet öfver dem, likasom vid bibliotheksbyggnaden. Den gamla planen till en byggnad, beräknad blott för vetenskapens och universitetets behof, kastades genast öfver bord, och en ny uppgjordes, efter hvilken detta hus kommer att kosta tre gånger mera än som verkligen varit af nöden. Vi lemna derhän, om denna plan — den nya — blef så ordentligt uppgjord, att man deraf kunde se hvad densamma skulle kosta i utförande; men om så icke varit, bevisar det blott ett ånnu större slarf, att icke säga något värre. — Hela denna byggnadshistoria är så karakteristisk, att vi tro oss här böra återgifva den i sammandrag, hufvudsakligen efter en berättelse derom, som från Upsala blifvit insänd till Sv. Tidningen, synbarligen af någon ledamot af dervarande konsistorium: Straxt före 1840 års riksdag uppmanades konsistorium af H. K. H. kansleren att framställa sina behof, för att medelst konungens förord möjligast afhjelpas genom rikets ständers välvilja. Det hade utan tvisvel varit mera välbetänkt, om H. K. H. först uppgjort en ordentlig plan för universitetets framtid, och såsom det första momentet deri stadgat, att inga nybyggnader för akademien skulle vidare uppföras i Upsala; men när har man någonsin i vårt land sett annat än vårdslöshet och liknöjdhet, när det icke gällt det egna intresset! — För professorerna kunde ingenting vara mera välkommet än en dylik obetingad begäran att höra deras önskningar. Det var såsom att sätta blåner till eld! — Den ene behöfde ett laboratorium, den andre ett observatorium, den tredje en anatomiesal o. s. v., och ingen hade något emot att få ökade löneinkomster. Svårigheten låg blott i att honnetement knnna framställa hela den massa af önskningar och behof, som sålunda blifvit framkallade; men den saken hjelptes dermed, att man icke talade om allt på en gång. Hvad som emellertid blefve gömdt, skulle icke derföre vara glömdt. För denna gången skulle hr Svanberg med sitt observatorium ha företrädet. Det ålåg konsistorium att för hvart behof uppgifva en viss erforderlig summa. Så skedde ock för observatorium, hvilket enligt ett af förslagets patronus sjelf uppgjort, eller åtminstone framlemnadt kostnadsförslag, —— tvma— m——wwsssssrusesege or Ö rs