Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 januari 1853, sida 1

111PUIVLIJYLI? — rad S:t Louis (i staten Missouri vid Mississippifloden) den 4 Oktober 1852. Efter en kort ingress, deri korrespondenten tackar sina barn för deras bref och säger dem en kompliment för skrifarten i deras framställningar samt beder dem fortfarande på samma okonstlade sätt måla alla detaljer och obetydligheter, emedan det just är detta, som förtjusar honom, och lifligt ställer hemmet och dess innevånare för hans ÖgOn, och emedan det icke är i allmänna anmärkningar, som kunna vara aktningsvärda och bra nog, utan just i detaljerna, som han ser de hemmavarandes lif, — öfvergår han omedelbart till en beskrifning af sin vistelseort, (staden S:t Louises belagenhet. För närmare ledning i detta hänseende finnes på brefvets första sida en lithografierad afteckning af staden, sådan man nyligen såg den här uti hr Rissleys panorama:) samt den stora floden Mississippi, som stryker förbi, och landet på ömse sidor (Missouri på den vestra och Illinois på den östra). Staden, som 1817 lärer haft endast 1,400 innevånare, räknar nu nära 100,000. Den var till en början en fransk koloni, derefter den har sitt namn, men numera är befolkningen hufvudsakligen engelsk och tysk. Som den ligger i medelpunkten på N. Amerikas fasta land, i vägen till guldlandet, så genomtågas den af en mängd vandrande skaror och drifver en stor handel, hvilken kommer att omätligen ökas, då den stora jernvägen till S:t Fransisco, som redan blifvit börjad och, bland annat, kommer att gå genom passen af den stora bergskedjan Rocky Mountain, troligen efter några få år blir fulländad. Staden är mycket vidsträckt, anlagd långs åt floden, men äfven ganska bred, så att den har 28 särskilda tvärgator. Såsom något eget omtalas, att gatorna långs benämnas efter trän, såsom Walnut Street (Walnötsgatan), Almond Street (Mandelgatan), Spruce Street (Tallgatan), Chestnut Street (Kastanjegatan), Vine Street (Vintrådsgatan) etc. Tvärgatorna hafva deremot inga namn. Den första heter Maine-Street (Storgatan), men de öfriga betecknas sedermera endast med nummer, såsom: The second (den andra), the third (den tredje), the fourth (den fjerde), the fifth (den femte) o. s. v. Den 4:de gatan (the fourth) är en afde briljantaste och trefligaste man kan se, genom sina eleganta, i fransk stil uppsatta, bodar och kafser samt sina vid de breda trottoirerna planterade träd. Här är isynnerhet en plats utanför the Planters House, der en hop bänkar för allmänheten äro utställda, der hundratals personer af den s. k. beau monde dels sitta, dels promenera förbi under de vackra, svala månskensqvällarna. Om dagarne är det ofta så hett, att man ej kan vara ute. Jag har, säger bresskrifvaren, tillbringat mångfaldiga sådana aftnar på denna plats, dels sittande, dels spatserande, visserligen ensam, men dock alltid i ert sällskap (i tankarne), samt med en liten pipa eller cigarr (den förra brukas nästan mera, emedan cigarrer här äro både dåliga och dyra). I afseende på hemligheten för en fremling i Amerika att kunna taga sig någorlunda ut, yttrar korrespondenten: Denna hemlighets lösning ligger i sättet att — Än — sm——— 2