Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 januari 1853, sida 2

Å . . 4 noti; och hvilken proposition Rikets Ständer är 1848 antogo. Men deremot hafve vi, såväl uti Rikets Standers skrifvelser i ämnet till. Kongl. Maj:t, som i Högsta Domstolens utlåtande öfver Ständernas första beslut och det sedan af JustitieDepartementet utarbetade förslag till ny proposition, funnit så bestämdt angifna de grunder, hvarföre delegare i aktie-bolag borde lemnas olika och större rättigheter än i de vanliga solidariska bolagen, att vi tro det regeringen I dermed hade bordt motivera sitt afslag; kunnande vi derjemte ej annat än på det högsta finna nyttigt, att interims-regeringen erkänner principen att — dess beslut böra motiveras: ett bruk, som beklagligen vår regering länge uraktlåtit och genom detta uraktlåtande vållat olägenheter och osäkerhet i såväl allmänna som enskilda förhållanden. I rikets ständers skrifvelse den 15 Maj 1845, då första gången en ny lag begärdes för aktiebolag, yttras: Rikets ständer hafva funnit, hurusom erfarenheten Lvitsordat nyttan och fördelen af dylika bolag, hvilka vanligen bildas för utförande af större företag och till befordrande af vigtigare ändamål, de der i allmänhet öfverstiga några få enskildes förmåga, eller äro förenade med osäkerhet i asscende på utgängen och den deraf väntade vinst, så att enskilde ej vilja blottställa sig för äfventyret af betydligare förluster eller för vidSträcktare ansvarighet än till beloppet af vissa bestämda summor, som de åtaga sig att tillskjuta; att följaktligen emellan det slags bolag, hvarom talas i handelsbalkens 15 cap. och de omförmälda, förefinnes den hufvudsakliga olikhet, att då de förra utgöras af vissa bestämda personer, som ikläda sig en fortfarande gemensam och personlig ansvarighet, såväl inbördes som mot tredje man, så föreställas de sednare, icke af personer, utan af lotter eller aktier, hvilka innehafvaren sfritt kan, när honom behagar, till annan man öfverlåta; att hvarje lott eller aktie således representerar en bolagsman, hvaraf äfven följer, att den ansvarighet bolagsmännen inbördes emellan för bolagets förbindelser, som stadgas i nyssberörde capitel, ej är förenlig med grunden och systningen af det ursprungliga aftalet angående förevarande bolag, att häraf jemväl uppenbaras behofvet af en lagstiftning för desamma, Åc. e. Högsta Domstolen afgaf den 18 Oct. 1847 sitt utlåtande öfver det förslag till lag, som ansågs böra från Kongl. Maj:t till de då sammankommande rikets ständer afgifvas. Deri yttrades, ibland annat följande: Då förutsättas må, att Konungens sanktion å bolagsordning ej ifrågakommer i andra fall, än om bolagets verksamhet är af vidsträckt beskaffenhet, som för det allmänna båsta förtjenar att befordras, eller endast genom flera och större spridda krafters förening kan tillvägabringas, synes det vara af synnerlig vigt, såväl för det allmänna, som för hvarje delägare i bolaget, och dem med hvilka bolaget kan komma i rättsförhållanden, att bolagsordningen bestämmer, Kc. Åe. Häraf synes, att såväl rikets ständer begärt lagen, som högsta domstolen tillstyrkt den, utur åsigten, att den skulle gälla för sådana LJ . . a . — 2? allmänna bolag, hvilka bildas för vigtiga ånda2 LJ mål och det allmänna bdsta. Utom att förneka, att ju ett sockerbruk, ett porterbryggeri, och löftet om äfven annan sabrikation, kunna vara i vissa afseenden både vigtiga och af allmän nytta, så måste det dock väl medgifvas, att de äro tillika, och oftast, öfvervägande till enskild fördel; och om man då ej kan bestrida att åtskilliga med aktie-bolagen förenade förhållanden göra dem vådligare för den allmänhet som med dem kan råka i aslarer, än de vanliga solidariska bolagen, så synes man icke böra önska, att de för enskilta spekulationer allena gynnas, innan lagstistningen är fullt betryggande. Huruvida den så är, genom den 1848 utfärdade lagen, är en fråga som ännu torde vara kinkig nog att tillfredsställande besvara. Vi vete, att i länder med stor industri, stark penningrörelse och erkändt goda handels-lagar, såsom t. ex. Belgien, man ansett sig böra stadga serskilda föreskrister för fyra olika bolagsformer, eller: 1) la soctel en nom colleclif: Motsvarande vår bolagsform enligt Handelsbalkens 15 Cap.; 2) la societe en commandite; 3) la socidle anonyme, närmast motsvarande vår nya aktiebolags-form; samt derjemte 4) Vassociation commerelale en participation: den form, som väl synes lämpligast böra gifvas åt sådane slags bolag, som det, RARE de höga trymåerna. förr än ett fruntimmer. I