Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1852, sida 3

om den medfört. Styckegods. Pen tyska flotten. Från Brake skrifves af den 1 dennes: I går blef flott-dramat utspeladt, åtminstone hvad vår hamn beträffar. Den tyska flaggan ajar icke mera på vår redd; Englands stolta bantr rajar i stället på våra förra örlogsfartyg. I går inträfade här amiral Brommy med två af direktörerne för Steam Navigation Comp. i London, samt Dr. Fischer och in notarius från Bremerhafen, och redan middagstiden hissade fartygen engelsk flagg. Så snart den tyska laggan blifvit struken på ett fartyg lemnade dess tyska chef och manskap detsamma, hvarefter engelsk lagg hissades. Middagstiden anlände ett annat af kompaniets fartyg, ,Leith,, med de nya kapitenerna och besättningarna. Deribland befann sig äfven den förra tyska korvett-kapitenen King. Emot slutet af nästa vecka skola fartygen afsegla till London. Huru skall man icke utskratta och försmäda oss, när den sålda tyska flottan går uppför Themsen! Hade sartygen genom en orkan gått till botten — eller blifvit ett rof för lågorna, — eller hade de i ärlig strid nödgats stryka för en fiendtlig öfvermakt, så skulle underrättelsen derom varit en välgerning emot det som hvar och en här kände vid deras försäljning! Eller skulle kanske en krämarsjäl lägga någon vigt vid köpesumman? Hvad äro väl dessa 238,000 R:dr kurant för våra sex fartyg med kanoner och full utrustning! — Kung Ernst August, kostade ju ensam just samma summa för fyra år sedan. — Men detta är ännu icke förödmjukelse nog! I eftermiddag utbetalas aflöningar och skadeersättningar till besättningarna på våra fartyg. Cheferna, deribland tre Belgier, hvilka på uppfordran från Frankfurt öfvergingo från den belgiska till den tyska krigstjensten, hemskickas med tolf månaders gage, dock är det dem tillåtet att söka vidare understöd hos tyska förbundet, om de icke inom den tiden få någon anställning. De af manskapet, hvilka ännu äro förhyrda på mera än tre mänader, få half hyra för tre månader, men de, hvilkas förhyrnings-kontrakt går till ända förr, få detsamma till den dag då kontraktet slutar. Äfven de, som äro förhyrda på obestämd tid, få tre månaders hyra, men endast i det fall att man icke kan slippa dem för billigare pris. Så lyda orderna. Är icke detta detsamma som att säga, att man skall. afknappa för det stackars folket, hvad man likväl erkänner sig vara dem skyldig? Och detta sker på en årstid, då sjöfarten nästan hvilar, så att folket knappt har utsigt att finna sin utkomst annorstädes under de första tre månaderna! — Fader Baechus en farlig förledare. Nämnde Gud spelte nyligen en af sina dyrkare i Frederikstad i Norge ett elakt spratt, som gaf anledning till stor munterhet. En man, som i många år tjenat hos en handlande i förstaden, men nu fått afsked, hade funnit för godt att aflägga ett nattbesök i sin förra husbondes magasin. Det första tjufven stöter på är — ett bränvinsfat, och af dess innehåll fugtade han nu sin strupe så tappert, att inbrott, tjufveri och allt annat måste vika för törsten, och efter slutad förrättning sjönk han i Morphei armar. Följande morgon föll det naturligtvis ingen af husets folk in, att de hyst en främmande person öfver natten, förrän de kommo in i magasinet, der de till allas förskräckelse funno en man vid sidan af bränvinsfatet, sofvande så trygg som om allt varit i bästa ordning. Vid nogare undersökning fann man att han brutit sig in genom grundmuren. Han insattes genast i rådhushäktet, för att der i fred och ro få filosofera öfver bränvinets nytta eller skada samt för att erhålla någon undervisning i lagfarenheten. Danska ordspråk. — Tomma ax resa sig högst. — Jag säger det inte för min skuld — sa räfven — men eljest är den god gåspromenad i skogen. — Den som hittar något förrin det blifvit tappadt, skall dö, förrn han blifvit sjuk. — Iillagningen är det värsta, sa pojken, då han skulle få ris. —. Katt i vantar fångar ingen — mus. — Det är inte godt för en tom säck att stå upprätt, — —