Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1852, sida 2

NA WIRE — AA CR AA RER DANMARK. Köpenhamn d. 23 December. Båda thingen slutade i lördags sina möten före jul och öppna dem återigen d. 5 Jan. Folkthinget har i sina senaste möten diskuterat budgeten och dervid inknappat på en och annan af regeringen allt för rundt tillskuren post. Deremot har thinget ingalunda visat sig njuggt vid bestämmandet af anslagen till konster och vetenskaper. Det är äfven möjligt, att vederbörande kunna förmå thinget att återtaga sina fattade beslut och oafkortade bevilja de äskade anslagen, då budgeten efter julferierna kommer att undergå 3:dje behandlingen. Folkthinget har, i strid emot ministrarnas yttrade mening, beslutat att taga i betraktande ett förslag af hrr Knuth och Bregendahl, af det syfte, att danska trupper alls icke få användas i tyska förbundets tjenst. Fädrelandet och Dagbladet hafva utfarat häftigt mot krigsministern för det denne låtit varna tvenne ingeniörofficerare, som äro folkthingsmän och i fråga om rekryteringslagen röstat emot regeringen, att icke än en gång understå sig att rösta emot krigsministern, så vida dem kärt är att icke blifva afskedade. Den ene af desse officerare, löjtnant Bauditz, har utträdt ur thinget och på gjord ansökning blifvit entledigad ur krigstjensten. Han skall vara bestämd till ingeniör vid slesvigska jernbanan. Hr Peto har gjort regeringen ett anbud att anlägga en jernväg, som, med Flensburg till utgångspunkt, skulle gå till Ballum och derifrån, berörande jutska städerna Veile och Horsens, till Aarhus, Viborg, Aalborg och vidare till Fredrikshamn såsom ändpunkt. Listerdjupet vid Ballum anses af Engelsmännen för den bästa hamnpunkt vid vestkusten och har denna ort fördenskull blifvit vald. Hr Peto erbjuder sig att anlägga hela bansträckan från Flensburg till Wiborg i ofvannämnda riktning, utan understöd af staten; blott för sträckan från Wiborg öfver Aalborg till Fredrikshamn, inbegripet en bro öfver Limfjorden från Aalborg till Norre Sundbye, fordras en räntegaranti af 47 för 800,000 E. Hela anläggningskapitalet, inbegripet kostnaderna för den dyra bron öfver Limfjorden, anslås till 3 mill. E. En order af krigsministern stadgar, att de underofficerare och gemene, som tjent i insurgentarmn, få, vid beräkningen af deras kapitulation, räkna sig till godo sin tjenstetid i berörde arms. FRANKRIKE. Paris d. 19 Dec. Ett dekret af gårdagen bestämmer, att i statsrådet skall bildas en kommission för att emottaga alla de kejsaren tillsända petitioner. En dylik kommission existerade äfven under det förra kejsardömet. Det synes numera icke vara något tvifvel derom, att det är en utländsk hofintrig som omintetgjort partiet med prinsessan Wasa. Bonaparte skall deröfver vara mycket misslynt, och påstås i första hettan hafva yttrat. Håller man mig då för en sprutkarl, som kan vara bra att ha när elden är lös, men som man icke vill kännas vid så snart elden väl är släckt. — Ryktena låta nu kejsaren fria än till den ena än till den andra prinsessan, men nog kanhan vänta ännu många korgar, enär det ligger i legitimitetsprincipens intresse att hindra hans förmälning. ; Det af senaten, till handläggning af regeringens förslag om ändringarne i författningen nedsatta utskottet har blott kunnat utverka tvenne obetydliga inrymmelser. Den ena består deri, att hvarje hufvudtitel af budgeten skall föreläggas lagstift. församlingen kapitelvis, ehuru den skall voteras klumpvis. Den andra har afseende på de allmänna arbetena och består deri, att kostnadsförslagen skola föreläggas senaten, innan det definitiva beslutet fattas. Beträffande sjelfva vitalsrågan, handelstraktater na, har kejsaren icke gifvit det ringaste efter Kejsaren har i går företagit den beslutade jagtfärden till Compiegne, hvarifrån han åter väntas d. 24. Han var icke beledsagad a någon minister utan endast af baron Rothschild Napoleon steg först i vagnen och räckte sedar högst förbindligt den kejserliga handen åt Roth schild för att hjelpa honom vid uppstigandet — Slottet i Compiegne har, medelst en elek trisk telegraf, satts i förbindelse med inrikes ministeriet. — Underprefekten i Compiegne har måst hafva ådragit sig kejsarens onåd, e när han blifvit afsatt. Icke en gång hans e genskap af dotterson till den för sin tillgifven het för den första Napoleon bekanta postmä staren Lavelette har kunnat rädda honom. Regeringen säges ämna utarbeta en plan fö Algiriens kolonisation och derför organisera et kompani efter engelsk-ostindiska kompaniet: minister. ; Gaillard, hufvudmannen för Marseillerkom plotten, har satts i frihet af de engelska auk toriteterna på Malta. På grund af hans från varo, hvilken enligt hvad från flera håll anty Eee RR ZaZrn A YJa JarHäran da 951