Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 december 1852, sida 1

Ur en målares dagbok. (Dikt och Sanning.) En dag i September månad 182 .., reste jag vägen mellan Guldsmedshyttan och Linde. Jag hade uppehållit mig en 14 dagar uti Lindesbergs och Nya Kopparbergs bergslager och aftecknat några af de sköna naturtaflor, hvarpå dessa trakter äro så rika. Jag älskar September månad, med dess merändels vackra eftersommar. Naturen i Norden synes mig då mera blid, mera innerligt fridfull, än någon annan tid på året. Våren, med sin herrliga löfsprickning, sina glada fogelsånger och doftande blomsterångor är doek så — kall. Jag fryser. Sommaren är så entonig, och solen sticker ofta något för skarp. Men September! Det är något mellan middag och afton i denna månad! Luften är så klar och ren, man andas deri så lätt. Träden börja skifta i otaliga nyanser mellan lönnens och aspens gulröda och ekens mörkgröna kronor. Fåglarne sjunga väl ej mycket; men så mycket stillare, högtidligare är det. Solen sjunker snart ned bakom bergen, men snart stiger också månen, vackrare än under någon annan årstid, upp;