Inrikes Nyheter. Cötheborg. Red. har emottagit en och en annan insänd artikel rörande det val till orgelnist i Domkyrkoförsamlingen, som kommer att förrättas i dag åtta dagar till. Delande insändarnes åsigter i hufvudsaken, finna vi det dock ej lämpligt, att vi uttala oss för den ene eller den andre af de många sökanderne till platsen. Att på detta sätt söka imponera, vore ju att träda i deras fotspår, hvilkas äflan att samla röster för en af kandidaterne, man med skäl ogillar. Hvad vi dock, utan att träda grannlagenheten för nära tro oss kunna yttra, det är, att uppmana domkyrko-församlingens röstägande ledamöter, alla i allmänhet och hvar och en isynnerhet, att bevaka sin rätt, som på samma gång är en pligt, att infinna sig vid valet, samt att rösta på den person, som hvar och en, enligt sin fulla öfvertygelse, anser skickligast och således mest förtjent af platsen. Att låta några andra motiver inverka på sig, är svagt och klandervärdt. Det bör äfven ligga hvarje röstägande om hjertat, att ej komma den allmänna valrätt på skam, som äger rum vid valen till de kyrkliga platserna inom Domkyrko-församlingen, utan visa, likasom man förr det gjort, att just detta demokratiska omröstningssätt betryggar den verkliga förtjenstens seger. — Skulle denna förtjenst företrädesvis vara att finna hos någon af de utländska sökanderne, så kunna vi för vår del ej se något orätt uti att gifva företrädet åt en sådan utlänning. Det må vara sannt, att den inhemska förtjensten bör uppskattas, och ej tillbakaSättas för en annan, blott derföre, att denna är ifrån ett annat land; med det är ock en ojäfaktig sanning, att det är en vinst för ett land, att tillägna sig utmärkta förmågor ifrån främmande länder. Under det blinda skriket om