Article Image
målen, upplyste bland annat, att hon ej gifvit sin dotter en örsil på cirkus, mer än en gång, då denna ej ville hörsamma hennes tillsägelse, att gå in i sin loge och låta bli att sitta och se på hr Hinne. Det hade ock förtrutit Fru B., att Hinne yttrat, att det var icke han, som sökte mill Bassin, utan hon, som sökte honom; samt att, under ett samtal med fru Ducrow, då fru B. väckt fråga om giftermål mellan hr Hinne och hennes dotter, hade fru Ducrov svarat, att m:ll Bassin ricke var vacker nog, för att blifva Hinnes hustru. Hr Måthyås (truppens sekreterare) inkallades och framträdde inför dombordet med en stor geste och imposant hållning, med kappan draperad öfver axeln. — Vittnet begärde få yttra sig på svenska, men då detta blef alldeles. obegripligt, nödgades polism. uppmana honom att tala tyska. Hufvudsumman af hans vittnesmål var att han sett fru B. ge sin dotter tvenne örfilar på cirkus, hyarefter mor och dotter ingått i sin klädesloge, der vittnet af stalldrängarne hört, att fru B. grufligt misshandlat sin dotter. — Vittnet bedyrade att han aldrig sett något otillbörligt förhållande emellan hr Hinne och m:ll Bassin, mer än att de talts vid, och detta ansåg vittnet med allt skäl ej innebära något ondt, så mycket mer som han sjelf talt vid många fruntimmer i all oskuld. Fru Bassins ombud bad att få den fråga framställd till vittnet, om han ej kände till hvarest mill Bassin hållit hus under de dygn, då hon var försvunnen, och då modrens esterspaningar begynnts; derpå vittnet svarade, att han hyrt ett rum någonstädes i staden, utan att kunna uppgifva hvarest, och att m:ll B. der vistats innan hon tog sin tillslykt till fru Hinne. På ombudets fråga, huruvida detta rum var hyrdt på ett för en ung flicka passande ställe, t. ex. hos ett ärbart fruntimmer, svarade vittnet, att rummet icke var hyrdt hos ett fruntimmer. I anledning af det väckta talet om mill B:s försvinnande, uppvisade fru Bassin ett bref ifrån hr Hinne, deri denne uppgifver att hr konsul Backman, på grund af sin officiella befattning, bemyndigat hr Hinne att taga vård om m:ll Bassin. : Sedan alla närvarande vittnen nu voro hörda, framställde fru Bassins ombud: att då ej det ringaste bevis blifvit anfördt, som kunnat ådagalägga att fru Bassin på ett hårdt och omoderligt sätt behandlat sin dotter, men anledningar väl förekommit, som icke blott berättigat henne att vaka öfver och varna denna för hennes förtrolighet med hr Hinne, utan äfven gjort denna vaksamhet till en moderlig pligt, så anhöll ombudet, att poliskammaren måtte genast resolvera att m:ll Bassin skulle återvända under sin moders värd. I detta yrkande instämde äfven allmänna åklagaren, med tillägg att den misshandling, man velat lägga fru Bassin till last, var ingenting annat än en aga, hvartill hon ägt både rätt och skäl. Poliskammaren lät härpå ännu en gång sramställa till mill Bassin frågan huruvida hon ville återvända till sin mor, då hon härtill svarade: nej, tillfrågades hon ytterligare om hon icke önskade höra fiera vittnen, och då hon jakade härtill uppskjöts må1et till nästa dag. Då denna dag, d. 14 dennes, inföll, voro fru Bassin och hennes dotter äfvensom hr Hinne åter inför domstolen. M:ll Bassin hade inga vidare vittnen att åberopa (vi förstå också sannerligen ej hvad hon velat se bevittnadt — ty hon hade sjelf aldrig uppgifvit någon annan misshandling än de mycket omtalade örsilarne) hvarefter poliskammaren fällde följande märkliga utslag: Då af åtskilliga vitnen är styrkt, att fru Basin vid flera tillfällen burit hand på sin dotter Victorine; då fru Basin, som sökt rättfärdiga detta sitt uppförande med föregifvandet, att ett emot ärbarheten stridande förhållande skulle hafva egt rum emellan dottern och direktör Hinne, icke kunnat till stöd för beskyllningen göra någon annan tilldragelse sannolik, än den, som näst härefter berättas, oaktadt Hinne-Ducrowska truppens många ledamöter, som dagligen haft tillfälle se direktör Hinne och Victorine Basin tillsammans och derföre måste antagas hafva skolat erfarit något af besagde förhållande, om det verkligen egt rum, blifvit såsom vittnen hörde; då den nyss antydda enda tilldragelse, fru Basin förmått ådagalägga till förmodadt stöd för beskyllningen emot Hinne och dottren, skulle bestå deri, att, enligt hvad fru Basin hört berättas efter utsago af mamsell Elisa Goudschmidt, Hinne skall en gång i Norrköping, näst före en representation, blifvit af Victorine Basin insläppt uti damernas klädloge och der hafva kysst henne; men denna händelses verkliga förlopp, enligt Elisa Goudschmidts, Victorine Basins och direktör Hinnes förklaringar, hvilka personer dervid varit ensamme närvarande och äro de ende, som derom lemnat upplysningar, icke varit något annat, än att, sedan Victorine Basin och Elisa Goudschmidt ropat efter mera ljus i damernas klädloge, Hinne, hvilken hört deras rop, skyndat med en lampa in i logen, hvarpå han, omedelbart efter det yttrande, att han för denna sin uppmärksamhet borde af damerna blifva med en kyss belönad, kysst Victorine Basin vid ena ögat; då den frihet, Hinne vid omsörmälte tillfälle tagit sig, vid betraktande af de omständigheter, hvarunder den egde rum, och enär händelsen tilldrog sig helt oppljust i ett annat fruntimmers närvaro, icke kan erhålla tydning såsom något anslag emot Victorine Basins dygd, dessmindre, som intet enda drag af opassande uppförande utaf Hinne emot Victorine Basin under de många sedermera förflutna veckor kunnat göras sannolikt, enligt hvad redan är sagdt; då, i fråga vidare om den berättade tilldragelsen med kyssen, denna händelse emellertid aldrig bordt läggas Victorine Basin till last, enär hon dertill ej gifvit anledning, eller kunnat densamm förekomma; då fru Basin följaktligen utan skäl vid upprepade tillfällen slagit sin dotter, hvaröfver Victorine Basin har så mycket mera fog att beklaga sig, som misshandlingarne skett i närvaro af srämmande personer samt victorines ålder af fyllda 17 år och den påkosta de uppfostran, hon erhållit, förutsätta utomordentliga felsteg, för att kroppslig aga, hvilken benämning fru Basin velat gifva åt sina ifrågavarande tillgöranden skola med rättvisa kunnat tillämpas; i sammanhang hvarmed ej eller får förbises, det den omständighet att victorine Basin väsendtligen bidrager till modren: 2— —

15 december 1852, sida 3

Thumbnail