Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 december 1852, sida 2

A—— — Unsandt.) Till redaktionen af Gåtheborgs Handelsoch SjöfartsTidning! Då tit. i sin tidning för den 3 sistl. December, efter att hafva förordat nyttan och nödvändigheten af, att, medelst uppvärmningsoch luftvexlings-apparater, i våra kyrkor åstadkomma en lika och helsosam temperatur, funnit skäl att berömma det sätt, hvarpå en sådan anordning blifvit åvägabragt i härvarande domkyrka af herr Haden från Edinburg, anser sig undertecknad böra offentliggöra: att, då förslaget om kyrkans uppvärmning först väcktes, anmodades herr Alex. Keiller, af herr P. Hammarberg, å egna och öfrige kommitterades vägnar, i detta afseende afgifva sitt yttrande om bästa och ändamålsenligaste sättet, äfvensom att bestämma det pris, hvartill han samma kunde utföra. Med anledning deraf förklarade han, i en skrift till nämnde herre, följande: I Anmodad att afgifva milt yttrande om bästa och ändamålsenligaste sättet att uppvärma och ventilera Gustavi domkyrka får jag, efter noga öfvervägande sörklara, att jag anser varmt vattens cirkulerande i tackI jernsrör vara det fördelaktigaste sättet för kyrkans uppvärmning, synnerligast som under bänkgolfven tillräckligt utrymme finnes för såväl rörens nedläggande som värmens jemna spridande. Den källare, som är i kyrkans norra facade, vore särdeles passande till rum för 2:ne varmapparater och koaksförrådet. De förra användas båda vid strängare köld, men blott en af dem då väderleken är blidare. För värmens jemna fördelning är nödigt, att i bänkgolsven flere små häl borras. För läcktarne behöfves ej särskildt några rör, emedan jag anser den från bänkgolfven uppgående värmen tillräcklig. Under antagande att en person för sitt välbefinnande behöfver 6 kubikfot luft i minuten och att kyrkan rymmer 2,000 personer, så skulle dessa erfordra 12,000 kubikfot luft, som hvarje minut i kyrkan införes och uppvärmes och ett lika antal som utledes. Luften insläppes genom flera små öppningar utvändigt å kyrkan och in i öppningar under bänkarne för att uppvärmas, hvarefter den blir lättare och uppstiger genom bänkhålen till hvalfyet, der 3 å 4 runda öppningar anbringas af 30 tum i diameter. Dessa öppningar förenas med ett trädrör, som anbringas i hvalsvet och, uppledt i tornet, har sitt utlopp 20 å 30 fot öfver kyrktaket i något af tornets tomrum. Om sommaren, då eldning ej behöfves, kunna några gaslågor anbringas vid rörets uppgång i tornet och ventilationen medelst en kran modereras efter behag. Dessa 2:ne projekterade varmapparater med tillhörande rör, nppsatta och förenade samt cementade, i komplett skick, enligt ritning, kunna af mig levereras till Bko Rdr 3,500. Jag begagnar detta tillfälle att mycket rekommendera domkyrkans upplysning med gas, öfvertygad att de fördelar, som derigenom vunnes, rikligen uppväga kostnaden. Götheborgs mek. verkstad den 6 April 1852. Alex. Keiller. Det var äfven herr Keillers mening, att, såvida ej rum under bänkgolfven för rören funnes, lägga alla dessa, som nu onödigtvis blifvit gjordt, i stora gången. Äfvenså ingick i hans förslag en tubular panna, hvarigenom efter säkert lemnad uppgift, hälften af bränslet blifvit bespard. Sedan dessa uppgifter voro lemnade och herr Keiller haft mycket besvär, dels med undersökningar i kyrkan för lämpligaste platsen till apparaterna och rörens sträckning, dels med ritningars uppgörande, fick han aldrig mera höra af saken. Utan att nu vilja bestrida det ju icke herr Haden utfört sitt arbete bra, synnerligast som herrar Kauffman och Rapp funnit det så — måhända hade det dock blifvit bättre om rören ej blifvit concentrerade i stora gången, utan, som herr Keiller föreslog och hans ritning utvisar, delade under hela golfytan, hvaraf naturligtvis följdt, att värmen blifvit jemnare spridd och kostnaden 2000 rdr för murarbetet inspard — skall dock enhvar finna, som vill jemföra herr Keillers förslag, med hvad som nu blifvit utfördt, att, herr Haden följt samma plan; och, i betraktande deraf, ledes man ovilkorligen på den tanken, att vederbörande, som så ofta händer, gått öfver ån efter vatten, synnerligen som det nu verkställda engelska arbetet kostar betydligt mera än hvad det svenska skulle hafva gjort. — Om något i vårt land behöfver skydd och uppmuntran, såväl af regering som folk, så är det framförallt vår industri, hvilken i förhållande till andra länders, deraf röner bra litet, så t. ex. tillåtes machinerier, af hvad slag som helst, att i riket tullfritt införas, hvaremot rudimaterierna till dessa äro till införsel förbjudna. : Det länder oss i sanning till föga heder, att ej tilltro oss sjelfva, ens i våra tempel, kunna utföra de an. 0 I I I