Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 december 1852, sida 2

hade aftonen tillförne ett sammanträde, i hvilket den slutade räkningen af rösterna, och hvarefter hela församlingen begafisig till Bonapartes residens S:t Cloud, der, äfven statsrådet och senaten infunnit sig. Lagstiftande församlingens president hr Billaults och senatens vice-president hr Mesnard höllo hvardera sitt tal till den nye kejsaren och den förre öfverlemnade honom en förklaring af lagstiftande församlingen, hvari styrkes: 1) att omröstningen öfverallt varit fri och tillgått på lagligt sätt, samt 2) att räkningen af de öfver folkbeslutet den 21 och 22 November afgifna röster lemnat följande summor: 7,824,189 ja-sedlar, 254,145 nej-sedlar och 63,326 ogiltiga röstsedlar. På grund häraf förklarar lagstiftande församlingen, att franska folket antagit beslutet om kejsardömets återställande. Omedelbart efter senatens vicepresidents tal höll Bonaparte ett tal, hvari han ånyo förklarade huru han uppfattar och förstår det nya kejsardömet, framhöll ännu en gång lagligmätigheten af sin makt och betygade ytterligare att han hyste de mest fredliga afsigter. Kl. 10 förmiddagen den 2 December ntropades kejsardömet högtidligen från stadshuset. Längre fram på dagen höll den nye kejsaren sitt högtidliga intåg i Paris och inryckte i Tuillerierna, sitt blifvande residens. Kl. 3 utropades kejsardömet på Place dela Concorde. Om aftonen var stor emottagning vid det nya hofvet i Tuilerierna. Trenne generaler, S:t Arnaud, Magnan och Castellane, hafva vid kejsardömets utropande utnämnts till marskalker. Alla de för pressförseelser ådömda straff ha blifvit efterskänkta; äfven hafva alla inom nalionalgardet begångna disciplinärfel blifvit förlåtna. Alla underofficerare och soldater hafva erhållit en dags sold i gratifikation. 290 till ÄAlgirien deporterade politiska förbrytare hafva, på derom gjord ansökan och under löfte om lydnad och trohet emot Bonapartes regering, antingen blifvit fullkomligt benådade eller fått sina straff mildrade. Någon allmän amnesti är icke att förvänta. Vädret har icke varit gynnsamt under kejsardömets utropande och Bonapartes intåg i Paris. Det regnade visserligen icke, men Austerlitzsolen saknades, ehuru det var årsdagen af denna lysande seger. Himmelen var mulen och grådaskig. Denna väderlekens ogynnsamma beskaffenhet tillskrifves att massan visade sig mindre lifvad än vanligt. Enligt! Indep. Belge ådagalade denna i allmänhet i sin hällning deltagande, utan att visa någon förtjusning. Den 4 skulle lagstiftande församlingen gifva en middag det nya kejsardömet till ära. Det berättas, att Frankrikes sändebud vid de främmande hofven erhållit order att utveckla de bevekelsegrunder, som förmått kejsaren att antaga titeln af Napoleon III och tillintetgöra de misstankar, som denna benämning skulle kunna uppväcka i utlandet. Dessa bevekelsegrunder angifver Bonaparte sjelf i sitt tal till lagstiftande församlingen och senaten, der det heter: Namnet Napoleon III innebär icke ett förnuftslöst dynastiskt anspråk, utan en hyllning, hemburen en legitim regering, hvilken vi hafva att tacka för de skönaste bladen i den nyare bistorien. ENGLAND. London den 2 December. Skattkammarkansleren dsraeli har i dag formligen tillkännagifvit i underhuset, att han i morgon skall förelägga sin finansplan. I öfverhuset har äfven väckts fråga om en resolution, hvari huset skulle förklara sin anhängighet till frihandelssystemet. Enligt Morning Herald har befallning gifvits om påskyndandet) af befästningsarbetena på ön Wight. Äfven hetes antalet af linieskepp, försedde med propeller, ursprungligen bestämdt till 10, skola förökas till 20. Tillika anser M. H. för önskvärdt, att de i de stora städerna i det inre förlagda regementer förläggas till kusten. Marinsoldaternas korps lär skola förstärkas med 1500 man. Af de 654 valen till underhuset äro för 2 — — —— —