Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1852, sida 2

rigg; ty de öfverste seglen störtade ned och hångde öfver sidan. Men piraten bekymrade sig icke derom. Nästa minut möttes de båda fartygen, deras bogar törnade emot hvarandra, ånterhakar utkastades och fåstades såkert, hvarpå en mängd hemska och skäggiga skurkar af alla nationer våldsamt rusade in på den olyckliga briggens dåck. De åntrandes antal var dubbelt så stort som deras, hvilka hade lif och egendom att försvara mot de påtrångande buccanierernas anfall. Likväl var försvaret ihårdigt och tappert. Alla rönte det uppmuntrande inflytandet af en god och rättvis sak, hvilket afgör halfva striden, gifver de anfallna en så utomordentlig kraft, och frambringar ätminstone hälften af de hjeltebedrifter, som utföras af dem, hvilka försvara sitt fosterland emot förtryck och ärelystna skaror. Sir Reginald var öfverallt. Med ord och handling uppmuntrade han den modiga besättningen och passagerarne att hålla stånd; och likväl måste de gifva vika för de ansallandes öfvermakt, dock tänkte ingen på att gifva sig. (Forts.) A . HA