Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 november 1852, sida 2

fartygen ånyo hvarandra med dessa metallargumenter, hvilka ånda intill senaste tiden i allmänhet blifvit ansedda för det båsta medel elt slita en tvist. Royal Charley var ovanligt vål bemannad för att vara ett handelsfartyg, och sir Reginald utgjorde ensam en liten hår. Efter ett ömsesidigt utbyte af glatta lag under en half timmes tid, kommo antagonisterna tillråckligt nåra hvarandra för att begagna musköterna; att döma af den täta hop af manskap, som likt bin klasade sig vid brigantinens bogar, tycktes det som om de rustade sig till åntring. Hvarje man som kunde tagas från kanonerna, och alla passagerarne hastade fram för att tillbakadrifva den farliga hop, med hvilken de nu fingo att göra med på nåra håll. — Må hvarje man komma ihåg, sade sir Reginald allvarsamt, att han nu strider för det lif, som Gud gifvit honom, och som man nu vill beröfva honom. Hvarje lefvande blir nedhuggen om briggen blir tagen. Det finns ingen barmhertighet hos Lopez efter en strid. Enhvar ombord på Royal Charley ryste vid dessa ord, hvilka dock eggade dem till en förtviflad kamp. Brigantinen erhöll nu af Royal Charley det sista laget, som anställde en förfärlig förödelse både på manskap och